Jakobssons fastighet, Haggas 3

Jakobssons fastighet eller Gårdscaféet utgörs av två sammanlänkade äldre trähus med stående och liggande spontpanel längs Norsgatans södra sida.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Jakobssons fastighet, Gårdscaféet, Haggas 3.

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Två sammanlänkade äldre trähus med stående och liggande spontpanel längs Norsgatans södra sida. I väster finns en äldre affärsfastighet på Haggas 6 och i öster Grönlundska fastigheten samt Z–torget.

Den västra byggnaden utgörs av ett långsmalt äldre trähus med flackt sadeltak med tegeltäckning. Byggnaden är möjligen en äldre framkammarstuga som ombyggts i flera omgångar. Byggnadens fasad utgörs av en stående och liggande spontad panel som är gulfärgad. Detaljer så som midjeband och fönsteromfattningar är faluröda. Byggnadens nordvästra hörn är avfasat och innefattar en entré med ekdörr, dock nytillkommen. I bottenvåningen finns fyra stora trelufts skyltfönster med en stor ruta nedan och två mindre ovan. Fönsterkarmarna är målade med guldockra. På övervåningen är fönstersättningen symmetrisk med vita tvåluftsfönster utan spröjs, sannolikt tillkomna under 1950–talet. På kortsidan västerut finns ett treluftsfönster utan spröjs från samma tidsperiod. Byggnaden har tilläggsisolerats så att fönstren hamnat i djupa nischer.

Den östra byggnaden utgörs av en salsbyggnad med rektangulär form och flackt sadeltak, samt en framträdande dock ej dekorerad frontespis mot Norsgatan. Byggnadens tak är täckt med tvåkupigt taktegel, och innefattar en tegelskorsten med enkel utkragning. Byggnaden är inklädd i ljusgul stående– och liggande spontpanel, med detaljer så som fönsteromfattningar och listverk i falurött. Byggnadens nordöstra hörn, mot Z–torget, är avfasat och innefattar en ekport i 1950–talsstil. Lika som på det ovannämnda huset domineras bottenvåningens fasad av stora skyltfönster tillkomna under 1900–talet. På övervåningen finns fönster med T–post sannolikt tillkomna kring 1900–talets mitt. Även denna byggnad har tilläggsisolerats och den ursprungliga symmetriska fönstersättningen har försvunnit.

Utmärkande detaljer

Att byggnaderna har avfasade hörn. De profilerade midjebanden/listverken som beskrivs kortfattat ovan. Den östra byggnadens tegelskorsten.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaderna har förändrats ganska hårdhänt under 1900–talets senare hälft och det finns därför inte många ursprungliga detaljer kvar.

Historik

På storskifteskartan finns här en kringbyggd gård som ägdes av Rus Per Ersson. Omkring sekelskiftet år 1900 kallades fastigheten för Tenowska gården. Bredvid gården gick Lissbacken ned till flottbron. Gården såldes på auktion 1903 till Nils Bröms.

Husen blev tidigt affärslokaler och har inrymt en rad olika rörelser. I den västra byggnaden fanns omkring år 1900 P O Larssons skoaffär och inne på gården låg skomakeriet. Rörelsen övertogs 1930 av G A Nyberg som fortsatte den till 1951 då Richard Nicander övertog den. Nicander hade arbetat på Handelsbolaget sedan 1921 och varit chef för skoavdelningen. Nicander drev skoaffären till nedläggningen 1973. Därefter har flera modeaffärer förekommit i lokalerna. På 1920–talet fanns även C J Berglunds Fruktaffär i lokalerna. Den efterträddes av Åbergs Charkuteri, som 1952 flyttade till Torget. Nicander utökade då lokalytan för skoaffären.

I den östra byggnaden låg på 1910–talet Bror Kindahls café med bageri i gårdshuset. Kaféet flyttade över gatan till Bobergska fastigheten medan bageriet låg kvar på gården en tid. På övre våningen huserade under en period Harry Karlssons skrädderi och i husets nordöstra hörn höll sadelmakare Herman Eriksson till. Eriksson hade tidigare arbetat hos Jonssons sadelmakeri. År 1918 flyttade Eriksson till F.A. Samuelssons gamla handelsbod.

År 1918–19 köpte Anders och Olof Jacobsson hela fastigheten. Efter Kindahls kafé öppnade Bröderna Jacobssons Manufakturhandel och Skrädderi efter en ombyggnad 1920–21. Bröderna Jacobsson hade tidigare, år 1904, öppnat diversehandel i Åkerö vid korsningen ovanför Färjbacken (Brödernas Livs, som fanns kvar in på 1980–talet). Manufakturhandeln avvecklades 1955 och i lokalerna flyttade Sewed Sjöholm in sin bokhandel från Posthuset. Omkring år 1965 efterträddes Sjöholm av Lundells Bokhandel, som idag ligger vid Torget.
I en indragen länk mellan de båda byggnaderna öppnade Viktor Tapper sin färghandel år 1910. År 1916 flyttade färghandeln till Centrumhuset för att på 1980-talet flytta in i Gamla Konsum där den fanns in på 2010–talet, innan den såldes 2016 och flyttade ner till riksvägen. I länken fanns därefter Nya Raksalongen som drevs av frisör Ek.

Omkring år 1935–36 gjordes vissa ändringar av husen, bland annat togs större skyltfönster upp av byggmästare Olof Bröms. På 1970–talet tilläggsisolerades byggnaderna. På 2000–talet har affärsverksamheten i lokalerna efter mer än ett sekel lämnat plats för kafé– och restaurangverksamhet.

Värdebeskrivning

Byggnaderna på Jacobssons fastighet har ett kulturvärde. Byggnaderna berättar om Norets förändring från bondby mot tätort under 1800–talets senare hälft men har genom många ombyggnader, renoveringar och utbytta detaljer mist sin ursprungliga högkvalitativa utformning och autentiska karaktär, varför de inte bedöms ha särskilt kulturvärde.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel.
  
• Befintliga profilsågade listverk.
  
• Befintliga fönster på den västra byggnadens övervåning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.