Hoffens, Jonsbacken 10
Huset har sitt ursprung i 1800–talets timmerhuskultur men har varsamt modifierats i nationalromantisk stil.
.JPG)
Hoffens på Jonsbacken 10 kan vara uppfört under det sena 1800–talet. Gården hyrdes under en period av korg– och borstbindaren Hast. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Hoffens, Jonsbacken 10
Placering och översiktlig beskrivning
En sidokammarstuga i en– och en halv våning av timmer med inbyggt trapphus och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Fasaden är täckt av rödfärgad locklistpanel och har vitmålade knutbrädor, vindskivor och fönster. Fönstren är två– eller treluftsfönster med småspröjsade rutor och breda sidofoder samt smala vattbrädor på över– och undersidorna, liknande de på stationshuset. Stuprören är spetsvinkliga. Skorstensmuren är placerad på bakre takfallet. På gården finns en uthuslänga i rödfärgad liggande spontpanel. Mot Rättviksvägen och Stigaregatan finns ett spjälstaket mellan granitstolpar. Mot Stigaregatan avslutas tomten med en bruksmur av natursten.
Arkitekturstil
Huset har sitt ursprung i 1800–talets timmerhuskultur men har varsamt modifierats i nationalromantisk stil.
Historik
Huset finns med på en karta över Noret från 1906 men kan vara från 1800–talets senare del. På fastigheten bodde Nygårds Per Andersson, som 1923 sålde gården till sin dotterdotters man, Karl Martin Hoff från Plintsberg. Enligt John Wennerholm, hade dessförinnan gården hyrts av korgmakaren och borstbindaren Hast. Efter honom kallades emellanåt den långa backen i Rättviksvägen för Hastbacken, som också var en uppskattad kälkbacke. Hoff byggde till huset och lät även uppföra uthuset omkring år 1925.
Värdebeskrivning
Hoffens har särskilt kulturvärde och berättar om den etablering av mindre hantverksbaserade gårdar som började i och med industrisamhällets framväxt. Denna kategori gårdar byggdes inte sällan form av sidokammarstugor och anlades ofta utkanten av odlingslandskapet.
Värden/var varsam med:
- Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig skorsten.
- Befintlig timmerstomme samt befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning.
- Befintliga småspröjsade fönster och fönsteromfattningar.
- Befintlig locklistpanel och sockel.
- Befintlig färgsättning av träpanel med rödfärg. Befintlig vit färgsättning på fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor.
- Befintliga staketstolpar av granit.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: