Hemslöjden, Udden 5

Hemslöjden är utförd i lokalt anpassad funktionalism/modernism.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Hemslöjden, Udden 5

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggherre: Leksands Hemslöjdsförening

Arkitekt: Arkitekt Gustaf Clason

Byggår: 1951

Placering och översiktlig beskrivning

Hemslöjden är en långsmal byggnad i två våningar. Byggnaden består av två huskroppar som är lätt förskjutna gentemot varandra. Norr om Hemslöjden finns Norsgatan och i söder en brant sluttning mot Österdalälven. I öster ligger Söderlundska gården och i väster kulturhuset. Huvudbyggnaden uppfördes 1951 och vävstugan något senare som en provisorisk barack.

Hemslöjden vilar på en ljusgrå betongsockel som är särskilt framträdande mot söder. Där finns bland annat tvålufts källarfönster och en källaringång. Byggnadens övriga fasader utgörs av faluröd locklistpanel. Detaljer så som fönsterbågar och dörromfattningar är i bruten gråvit färg. Byggnadens fönster utgörs på den östra byggnadshalvan av nätta två– och treluftsfönster utan spröjs, där fönsterbågarna och fönsterkarmarna sannolikt är original från när byggnaden uppfördes. Utförandet beträffande fönsteromfattningar har dock ändrats. Ursprungligen var fönsteromfattningarna nästan obefintliga, mer i likhet med utförandet på fönsterbanden högst upp på den västra byggnadshalvans norra fasad. Längst upp på byggnadens östra kortsida finns ett litet lunettfönster. Den västra byggnadshalvans norra fasad har en mycket karaktäristisk fönstersättning där fasaden domineras av tre tätt placerade stora skyltfönster och ett stort glasat entréparti. Mellan fönstren finns tunna rödfärgade »knutlådor« bakom vilken byggnadens pelar–däckstomme döljer sig. Nästan vid takfoten finns dessutom ett fönsterband med mindre tvåluftsfönster utan spröjs eller vidare fönsteromfattning. Fönstersättningen är karaktäristisk för funktionalismen/modernismen och genomförd med mycket hög kvalitet. Byggnaden har två ingångar från norr. Den västra är en enkel svart trädörr med en elegant omfattning. Ovantill finns en överluft med en karaktäristisk belysningsarmatur, och därovan ett enkelt profilerat överstycke. En betongtrappa med nätt smideräcke leder upp till dörren. Entrén till den östra byggnadsdelen utgörs av ett stort parti med glasrutor som avdelas av profilerade listverk. Ytterdörren är mörkbetsad i trä, och med ett karaktäristiskt format fönsterparti i mitten. Ovan dörren finns en överluft och en belysningsarmatur. En enkel rundad trappa leder upp till ingången. Byggnaden har ett flackt sadeltak med enkupig tegeltäckning och svarta vindskivor. Två murade och putsade skorstenar med enkel, ej utkragad form finns. Vid byggnadens nordvästra hörn finns en skylt med texten »Leksands Hemslöjdsförening grundad 1904 av Gustaf Ankarcrona« i frakturstil.

Söder om hemslöjden finns en enkel faluröd träbarack med flackt och tunt sadeltak i sinusplåt som inrymmer en vävstuga. Byggnaden vilar på betongplintar och är alltigenom mycket enkel. De ursprungliga tvåluftsfönstren med en kvadratisk stor båge med en smal liggande rektangulär ovanför, utan fönsteromfattningar, finns kvar. Byggnaden nås via en entré i norr med brun karosseripanelsdörr, skärmtak och trappa med nätta järnräcken. Vid entrén finns en belysningsarmatur från tiden kring 1900–talets mitt, och en skylt med texten vävstugan.

Miljö och omgivning

Mellan byggnaden och Norsgatan finns markbeläggningar i röd sandsten samt en klotlykta som sannolikt är samtida med byggnaden. Där finns även ett konstverk i smidesjärn.

Arkitekturstil

Lokalt anpassad funktionalism/modernism. Kännetecknande stildrag är byggnadens form med förskjutna byggnadskroppar, vilket var vanligt under perioden då byggnaden uppfördes, samt fönstersättningen med täta fönsterband vid takfoten, synbar pelar–däckstomme samt de stora glasytorna i bottenvåningen på den östra delen av byggnaden. Den lokalt anpassade dimensionen visar sig konkret genom den faluröda locklistpanelen, flacka takvinkeln och enkla detaljutformningen – tre karaktärsdrag som tydligt återknyter till Leksandsbygdens traditionella byggnadskultur.

Utmärkande detaljer

Byggnadens fönstersättning på den norra fasaden av den västra byggnadsdelen. Båda entrépartierna mot norr.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad, vid sidan om enstaka fönsterbyten och att många fönster fått för byggnaden i övrigt avvikande brädfodringar som inte samstämmer med byggnadens stil och arkitektur i övrigt.

Historik

Området var vid tiden för storskiftet 1826 en del av den stora Härbresåkern, som ägdes av kyrkan. År 1945–46 gjorde arkitekt Gustaf Clason de första ritningarna till ett nytt hemslöjds– och museikomplex i en arkitekttävling för ett »Leksands museum«. Av dessa planer blev den nya hemslöjdsbyggnaden den enda som förverkligades år 1951. Långt senare byggdes kulturhuset, men då efter nya idéer och ritningar. Gustaf Clason (1893–1964) var son till den kände arkitekten Isak Gustaf Clason och hade gjort planerna för renoveringen av Leksands kyrka på 1930–talet. Senare kom han också att utföra de första planerna till det nya kommunalhuset vid Torget. Hemslöjden flyttade in i de nya lokalerna i februari 1952.

Värdebeskrivning

Hemslöjden med tillhörande vävstuga har särskilt kulturvärde. Hemslöjden har mycket hög utformningsmässig och materialmässig kvalitet och kan på ett särskilt tydligt och pietetsfullt vis berätta om hur nytillkommande byggnader under den moderna epoken kring mitten av 1900–talet anpassades till och inspirerades av den lokala bebyggelsekulturen, med bland annat enkel men mycket högkvalitativ detaljutformning, flackt sadeltak och faluröd locklistpanel som fasadmaterial. Byggnaden kan tillsammans med vävstugan vidare berätta om hemslöjdsrörelsens betydelse under 1900–talet och hur det traditionella dräktskicket i Leksandsbygden övergick från att vara vardagsklädsel till ett kulturarv och historiebruk.

Värden/var varsam med – Hemslöjden:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintligt takmaterial och befintliga skorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadkomposition, fasadmaterial och färgsättning (faluröd med detaljer i bruten gråvit färg). Befintlig utformning av byggnadens grund/sockel.
  
• Befintlig fönstersättning samt befintliga fönster, fönsterkarmar och fönsterbågar.
  
• Nytillkomna brädfodringar/fönsteromfattningar är avvikande mot byggnadens karaktär och bör avlägsnas till förmån för ursprunglig nätt utformning när tillfälle ges.
  
• Befintliga entrépartier och dörrar samt befintliga dörromfattningar och överstycken, trappor, smidesräcken och belysningsarmaturer i anslutning till dessa.
  
• Befintlig utformning på skylten med texten »Leksands
• Hemslöjdsförening grundad 1904 av Gustaf Ankarcrona«.
  
• Befintlig markstensättning med röd sandsten norr om byggnaden.
  
• Det befintliga konstverket i smidesjärn norr om byggnaden.
• Befintlig klotlykta norr om byggnaden.

Värden/var varsam med – Vävstugan:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadmaterial, färgsättning och fasadkomposition.
  
• Befintliga fönster, dörrar, skärmtak, farstukvist, trappa, belysningsarmatur och skylt med texten »Vävstugan«.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.