Hedbys Lasses, Bryggaren 3

Gård med villa i två våningar samt gårdshus som till sin exteriör är välbevarat.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Hedbys Lasses, Bryggaren 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Hedbys Lars Larsson

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1902–03

Placering och översiktlig beskrivning

Gård med korsplansvilla i två våningar samt gårdshus. Gården är belägen i sluttningsläge mot Österdalälven. I norr finns Bryggaren 1, i väster Hotellbacken och i nordöst Mejeriet.

Bostadshuset är uppfört efter branden 1902 och har en markerad hög sockel som är putsad ljusgrå. Fasaden är inklädd i ljusgul liggande och stående fasspontad panel i fasadfält som avgränsas från varandra av vita profilerade listverk. Byggnaden har flera olika fönsterstyper, i huvudsak spröjsade tvåluftsfönster med tre kvadratiska rutor i varje båge.

Byggnaden kröns av sadeltak med många olika vinklar och täckning i bruna betongtaktegelpannor. Ovanpå taket finns en tegelskorsten med enkel utkragning. Takutsprången är brädklädda med synliga taktassar, och med dekorationer i form av slår i nock. I nock i väster finns en vindflöjel i smidesjärn. Byggnaden har en nytillkommen glasveranda med detaljer i snickarglädjestil i söder. I norr finns en farstukvist med sadeltak och profilsågade detaljer i snickarglädjestil samt en dropplist. Trekantsfältet högst upp på farstukvisten är dekorerat med rosmålningar.

Gårdshuset har pulpettak och angränsar till en brandmur i norr. Byggnaden är inklädd i en ljusgul locklistpanel och har äldre spröjsade tvåluftsfönster. Mot väster finns ett särskilt karaktäristiskt fönster där bågarna har åtta rutor var. Fönsteromfattningar är enkla och utgörs av brädor där ytterbrädorna omsluter topp– och bottenbrädan. Mot söder finns flera äldre bruna trädörrar. Byggnaden har taktäckning av tvåkupigt taktegel.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen på en stor och lummig gård med många buskar och träd. Mot Hotellbacken finns ett vitt spjälstaket som övergår i ett järnstaket med granitstolpar, samt en järngrind som hänger på grindstolpar i granit.

Arkitekturstil

Byggnadens tak med takutsprång som har synliga taktassar samt den fasspontade liggande och stående panel med profilerade listverk är drag som är typiska för sekelskiftets och det sena 1800–talets panelarkitektur.

Utmärkande detaljer

Gårdshuset i sin helhet. Bostadshusets farstukvist. Den äldre liggande– och stående fasspontpanelen.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Gårdshuset är till sin exteriör välbevarat från tidigt 1900–tal, möjligen ännu äldre. Bostadshuset har ombyggts och tillbyggts i omgångar, bland annat med förändrad fönstersättning och utbyggnad av en glasveranda mot söder. Välbevarade detaljer från när byggnaden uppfördes är dess skorsten och farstukvist samt den stående och liggande fasspontade panelen.

Historik

Gården har bebotts av släkten Hedbys åtmistone sedan folkbokföringens tillkomst på 1600–talet. På storskifteskartan 1826 finns två mindre gårdar, den ena med kringbyggd form. Ägarna till gårdarna var »Enkan Hedbys Britta Larsdotter« och »Hedbys Lars Larssons enka«. Kring år 1900 beboddes gården av Hedbys Lars Larsson med familj. Hedbys Lars var skeppare på Norsbro sågverks flottningsbåt Norsbro. På gården bodde Jönses Carl Olsson, (1890–1955), spelman och orkestermusiker. År 1935 byggdes verandan in och höjdes något. Trädgården fick sina terrassmurar och trappor. I början av 1980–talet genomgick byggnaden en viss förändring med verandorna på baksidan, förstukvist och fönsterbyte.

Värdebeskrivning

Trädgårdsanläggningen på Hedbys Lasses har särskilt kulturvärde. Trädgården är välbevarad från mitten av 1930–talet och kan därigenom berätta om de villaträdgårdsideal som var förhärskande under perioden. Bland annat i form av att många trädgårdar under 1930–talet blev mer planerade och arrangerade med exempelvis omsorgsfullt lagda terrassmurar och trappanordningar. Bostadshuset har en delvis bevarad sekelskifteskaraktär, dock utan bevarade detaljer i form av exempelvis dörrar och fönster, och bedöms därför ha ett kulturvärde. Byggnaden är belägen på en gårdsplats med mycket lång kontinuitet och kan berätta om det byggnadskick som blev populärt i Noret efter branden 1902. Byggnadens placering mitt på en villatomt är också karaktäristiskt för den trädgårdsstadsstil som blev populär inom planeringen av villaområden i Sverige i början av 1900–talet. Tanken om trädgårdsstaden syftade till att, motsats till tanken om den slutna stenstaden – skapa och främja områden där gaturummen upplevdes som öppna, grönskande och med variationsrikedom.

Värden/var varsam med – Bostadshus:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig tegelskorsten. Befintlig utformning beträffande takutsprång med synliga taktassar. Befintliga dekorationer kring nock.
  
• Befintlig fasspontad liggande och stående panel samt profilerade listverk. Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintlig farstukvist med rosmålningar, dropplist och dekorerade stolpar.
  
• Befintliga spetsvinkliga stuprör och äldre hängrännor.

Värden/var varsam med – Gårdshus och trädgård:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasad (locklistpanel), fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintliga fönster och dörrar.
  
• Befintliga järnstaket och staketstolpar samt grindstolpar i granit.
• Befintlig smidesgrind.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.