Hedbys 13

Husen är utförda i en skala och stil som ska påminna om och samspela med den äldre bebyggelsen på Hantverkaregatan och bidra till den enhetliga karaktären.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Hedbys 13

Placering och översiktlig beskrivning

Sex flerbostadshus sammanlänkade två och två samt en uthuslänga. Samtliga hus är i två våningar med sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel och rödfärgad varierande panelarkitektur. De två mittre husen längs Hantverkaregatan har kombinationer av liggande och stående träpanel – den nordligare byggnaden har stående dubbelfasspontpanel, liggande enkelfasspontpanel medan andra våningen har utkragat fasadliv med stående dubbelfasspontpanel. Förekommande listverk i sockel, midjelister, knutbrädor med mera är vitmålade. Förbindelsen mellan de två mittre byggnaderna är utförd som en blindport. De nordliga respektive sydliga husparen har stående locklistpanel avdelad med midjelist. Två av husen mot Hantverkaregatan har en i fasaden och taket markerad frontespis medan det tredje huset har en takkupa med lunettfönster. Fönstren mot Hantverkaregatan respektive Bygatan är antingen tvåluftsfönster med tre rutor och spröjs i vardera luften eller mindre tvåluftsfönster. Mot gårdarna förekommer större fönsterpartier samt uteplatser och balkonger med vitmålade träräcken. Enstaka lunettfönster förekommer. Uthuslängan är i en våning med rödfärgad träpanel och skärmar av gårdarna mot kommunalhusets bakgårdsparkering.

Arkitekturstil

Husen är utförda i en skala och stil som ska påminna om och samspela med den äldre bebyggelsen på Hantverkaregatan och bidra till den enhetliga karaktären. Stilen är en sammanhängande men varierande träpanelarkitektur som är en vidareutveckling av ett lokalt koncept om en till det traditionella byggnadsskicket anpassad flerbostadsbebyggelse. Under postmodernismen utvecklades och influerades stilen till att bli mer dekorativ och tillbakablickande mot sekelskiftets träpanelsarkitektur.

Historik

På platsen var vid storskiftet i början av 1800–talet en del av Byåkern. Från senare delen av 1800–talet bebyggdes marken här längs Hantverkaregatan. Längst söderut mot Frälsningsarmén låg Sparrings stuga med uthus. Norr därom fanns Strömbergs gård som bestod av ett bostadshus i rödfärgad spontpanel med en bodlänga på gården. Strömbergs uppfördes troligen på 1880–talet eller något tidigare. Gården beboddes av Gösta Strömberg med familj. Strömberg var rättare på Övermo gård och även träsnidare. Under en period fanns även ett litet kafé som drevs av Anna Strömberg. Norr därom längs Hantverkaregatan låg ett rödfärgat bostadshus i spontpanel i två våningar sannolikt uppfört på 1880–talet. I huset bodde bland andra skomakare Fredrik Samuelsson på nedre botten där han också hade sin verkstad. På övervåningen bodde bland andra »Tant Tekla« som var hemsömmerska. Norr om detta hus i vinkel längs Bygatan fanns Wesleysalen, en tvåvåningsbyggnad med fasad av gulgrön liggande spontpanel uppförd kring sekelskiftet kring år 1900. Huset ska ha varit byggt av målarmästare Samuel Uhrdin, som också hade sin målarverkstad på gården. I hörnet mot gatan fanns omkring år 1910 Fribergs kafé.

Senare låg här ett bokbinderi som först drevs av Johan Nilsson och senare av Nordin. Namnet på byggnaden kommer av att metodisterna på nedre botten hade möteslokal som kallades »Wesleysalen« efter John Wesley, brittisk präst och teolog på 1700–talet, och hans bror Charles vilka tillsammans med lekmannapredikanter utgjorde grunden till det som blev metodistkyrkan.

Husen revs senast i början av 1980–talet för att lämna plats för de nuvarande flerbostadshusen som uppfördes 1989 av Leksandsbostäder med Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB som entreprenör. Husen ritades av Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor i Leksand.

Värdebeskrivning

Flerbostadshusen på Hedbys 13 har kulturvärde och berättar om den betydelse som lades vid att nybebyggelse under såväl den modernistiska epoken efter andra världskriget som den postmodernistiska tiden skulle samspela med Leksands traditionella byggnadsskick och den övriga byggnadsmiljön kring Hantverkaregatan. På så vis bevarades kopplingen till historien samtidigt som hänsyn togs till helhetsmiljön vid Hantverkaregatan och Noret i övrigt. Denna strävan var en framgångsfaktor för utvecklingen av Leksand under tiden efter andra världskriget.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel.
  
• Befintliga sockelhöjder och befintlig utformning rörande kombinationen av fasadpaneler. Befintlig utformning rörande knutbrädor, vindskivor, listverk samt befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning. Befintliga räcken.
  
• Befintlig utformning av fönster och fönsterfoder.
  
• Befintlig färgsättning rörande röd slamfärg på träpanel, vit färgsättning på fönster, fönsterfoder, knutbrädor, vindskivor, listverk och farstukvistarnas och balkongernas detaljer.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.