Gymnastiksalen, Prosten 3

Gymnastiksalen är utförd i lågmäld och stram 1920-talsklassicism och är belägen i vinkel mot den stilmässigt likartade Alléskolan.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gymnastiksalen, Prosten 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggår: 1930

Byggherre: Leksands kommun

Entreprenör: Sockenbyggmästare Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Sockenbyggmästare Hallmans Per Karlsson

Placering och översiktlig beskrivning

Gymnastiksalen är en stor rektangulär byggnad med faluröd locklistpanel, spröjsade vita fönster av olika slag och valmat sadeltak med tegeltäckning (tvåkupigt tegel). På det västra takfallet finns en äldre tegelskorsten med enkel utkragning. Även om byggnaden har många olika typer av fönster är fasadkompositionen stram och symmetrisk. På alla fasader utom den västra finns endast fönster på fasadens övre del, vilket är vanligt på gymnastiksalar. Byggnaden står i en svag sluttning och har en sockel av liggande rektangulära block av huggen granit. Sockeln är högst i söder. I byggnadens källare finns toaletter som nås via en trappa i öster. Byggnaden är placerad i vinkel med Alléskolan, och sydöst om densamma. I norr finns Kyrkallén, i öster öppen mark som tidigare varit odlingsmark tillhörande kyrkan. I söder finns Leksands hembygdsgårdar.

Miljö och omgivning

Byggnaden angränsar till Kyrkallén, en utmärkande allé med björkar som utgör en fortsättning på Norsgatan mot Kyrkudden. Gymnastiksalen är belägen i vinkel mot den stilmässigt likartade Alléskolan. Den öppna yta som finns öster om byggnaden är en buffertzon mellan Norets blandade profana bebyggelse och den mer offentligt betonade och historiskt kyrkoanknutna bebyggelsen på Kyrkudden.

Arkitekturstil

Lågmäld och stram 1920–talsklassicism. Stildragen återspeglas mest tydligt i byggnadens entréparti mot norr, där ytterdörrens omfattning utgörs av ett stramt och abstrakt portalmotiv med kraftigt markerat profilerat överstycke. Byggnaden har vidare tydligt markerade hörn där släta, vitmålade brädfodringar bildar abstrakta enkla pelarformer. Liknande brädfodringar används för att dela in de södra, östra och norra fasaderna i symmetriska tredelade fält. Ett annat utmärkande stildrag är byggnadens kraftiga, men abstrakta och enkla profilerade gesims (översta horisontella delen av fasaden som avdelar fasad från tak). Gymnastiksalens utformning anspelar lika som Alléskolan på den svenska renässansens och barockens lågmälda ståndsbyggnader. Detaljutformningen är dock lekfull och abstrakt på ett sätt som kännetecknar 1920–talsklasscisismen.

Utmärkande detaljer

Byggnadens entréparti, fasadindelning med abstrakta pelare och kraftigt markerade gesims så som de beskrivs ovan. Ursprungliga spetsvinkliga stuprör, vilket idag är ovanligt.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Stuprör, sockel/grund, entréparti i väster (utom dörren), skorsten, fönster (delvis), gesims och hörnbrädor.

Historik

Byggnaden uppfördes 1930 av dåvarande Leksands kommun för skolornas behov av gymnastiklokal.

Värdebeskrivning

Gymnastiksalen har särskilt kulturvärde. Byggnaden kan berätta om skolväsendet under 1900–talet och särskilt om den sundhetstanke som präglade undervisning och barnfostran under 1900–talets första hälft. Byggnaden har dessutom höga utformningsmässiga kvaliteter och knyter genom sin faluröda karaktär väl an till övriga byggnader kring Kyrkudden.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga färgsättning, faluröd med vitt entréparti, vita hörnbrädor, gesimser, fasadindelningar, vindskivor, fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial.
  
• Befintlig skorsten i tegel.
  
• Befintlig grundmur i huggen granit.
  
• Den befintliga fasadkompositionen beträffande symmetrisk fönstersättning och förhållandet mellan röda fasadfält och de detaljer som idag är vitmålade.
  
• Befintliga äldre träfönster och befintlig utformning på fönster samt fönsteromfattningar.
  
• Befintliga stuprör i spetsvinklig form.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.