Grönstedt 15

Två tvåvånings flerbostadshus med gulfärgad lockpanel i trä och sadeltak med betongtakpannor placerade gavel mot gavel parallellt med Hagagatan.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Grönstedt 15

Byggherre: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1976–77

Placering och översiktlig beskrivning

Två tvåvånings flerbostadshus med gulfärgad lockpanel i trä och sadeltak med betongtakpannor placerade gavel mot gavel parallellt med Hagagatan.

Arkitekturstil

Husen är byggda i en särskild lokal variant av modernism som anpassats till det traditionella byggnadsskicket. Byggnaderna är uppförda i endast två våningar vilket ansluter till en idé som i början av 1950–talet formulerades i Leksand om att anpassa och samspela ny bebyggelse med befintlig äldre bebyggelse och med kulturlandskapet. Husen i kvarteret Grönstedt har fasad av gulfärgad lockpanel i trä för att samspela med övriga bebyggelsen längs Norsgatan som sedan tiden omkring sekelskiftet år 1900 målats i ljusa kulörer som vitt och gult. Inspirationen till fönsterfodren kom enligt uppgift från Leksands stationshus som låg i blickfånget från ritkontoret.

Historik

Vid storskiftet 1819–1826 låg här Pellebergs Per Olssons kringbyggda gård. Kring sekelskiftet år 1900 kallades marken Pellebergstomten. På östra delen av tomten byggdes efter branden Gotes gård, »Got’ns«. Gote arbetade på båtarna, bland annat på Gustaf Vasa. Övriga delar av Pellebergstomten hade inte bebyggts efter branden 1902. År 1913 inköptes Pellebergstomten av Handelsbolaget. På tomten slog ibland kringresande artistsällskap och cirkusar med djur läger. Nils Larsson, som växte upp på grannfastigheten Jonssons sadelmakeri (Jonssons möbler), har berättat att »på natten kunde jag ibland vakna av brummanden och rytanden, en djungel mitt i byn, gränsande till morfars potatisland, vad kunde man mer begära«. På Gotes gård bodde även möbelfabrikör Jönses Olof Andersson med familj 1915–1935. Från 1926 hyrde Krooks Petroleum tomten och erbjöd även Leksands trafikchaufförer att disponera tomten till bilstation. Krooks Petroleum var generalagent för Standard Oil of New Jersey. År 1930 uppförde Krooks Petroleum en bensinkiosk i funkisstil med expedition och oljerum och ett lutande pulpettak utdraget över bensinpumparna. Företaget skyltade 1939 om till Esso, det varunamn som Standard Oil använde globalt. Även busstrafiken fick en uppställningsplats på gården från 1934 och en busstation vid Gotes 1936.

På 1970–talet revs Gotes gård och istället uppförde Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB de två flerbostadshusen i två våningar ritade av Benny Agnas ritkontor. Husen är av samma utförande som de som Leksandsbostäder samtidigt lät uppföra i kvarteret Smalåkern. Skillnaden är att husen i kvarteret Grönstedt är gulmålade istället för rödfärgade.

Värdebeskrivning

Byggnaderna har kulturvärde. Husen på Grönstedt 15 berättar om 1970–talets nya flerbostadshus i Leksands–Noret i anpassad stil med låga huskroppar och träpanel. Den nya bebyggelsen var ett led i en etablerad idé om hur Leksands–Noret skulle utvecklas och moderniseras utan att man bröt mot landskapets kulturvärden.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Ursprungliga betongtakpannor överkragade vindskivan.
  
• Befintliga utformning rörande fasader med stående lockpanel horisontellt delad av midjelistverk, i huvudsak låg nästan obefintlig sockel, befintlig fasadkomposition med indragna balkonger och uteplatser samt fönstersättning.
  
• Befintlig utformning rörande fönster med foder och bågar, entréer med glasade trädörrar med sidoljus och skyddande vindfång med sadeltak, soprum och spaljéverk i trä.
  
• Befintlig färgsättning av fasader i gul färg, vita fönsterfoder, balkong– och altandörrar och balkongfronter samt brun färgsättning rörande vindskivor, takfot, stuprör och ytterdörrar. Eventuellt har midjelisten ursprungligen varit i samma gula färgsättning som fasaderna i övrigt.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.