Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Grönlundska fastigheten, Haggas 3

Grönlundska fastigheten består av en gård med affärs- och bostadshus i två våningar mot Norsgatan. Till fastigheten hör också ett ålderdomligt gårdshus i väster, vilket är sammanbyggt med den funktionalistiska Pizzeria Napoli.

Grönlundska fastighetens huvudbyggnad från Norsgatan i nordöst.

Grönlundska fastighetens huvudbyggnad från Norsgatan i nordöst. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Grönlundska fastigheten, Haggas 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Gård med affärs– och bostadshus i två våningar mot Norsgatan. Huset är sammanbyggt i vinkel med en gårdsbyggnad längs Hotellbacken. Till fastigheten hör också ett ålderdomligt gårdshus i väster, vilket idag är sammanbyggt med den funktionalistiska Furubergs frukt & grönt som i sin nuvarande ombyggda utformning inhyser Pizzeria Napoli. Norr om gården finns Norsgatan och Z–torget, i väster Jakobssons fastighet, Gårdscaféet och i öster Hotellbacken. I sydväst f.d. Dalahemmet.

Affärs– och bostadshuset mot Norsgatan är en ljusrosa reveterad byggnad med flackt sadeltak. Taket, som möter fasaden i en enkel vit trägesims, är täckt av tegelrött plegel. Byggnadens sockel är i granit med diskret framtoning. Fasaden är i huvudsak spritputsad vid sidan av detaljer så som knutlådor och fönsteromfattningar som är utförda i vit slätputs. Byggnaden uppfördes sannolikt som en parstuga och har kraftigt ombyggts i omgångar, senast kring 1900–talets slut. I bottenvåningen mot Norsgatan samt i det avfasade hörnet mellan Norsgatan och Hotellbacken finns stora skyltfönster och två indragna dörrpartier med ytterdörrar i ek. Det avfasade hörnet som beskrivs ovan innefattar också en äldre ekdörr, samt en spetsvinklig takkupa med ett triangulärt fönster. På byggnadens övervåning är samtliga fönster flaggfönster, sannolikt tillkomna under 1980– eller 1990–talet. Byggnadens fortsättning söderut längs Hotellbacken består av en vit länkbyggnad med stående panel och ett burspråk på övervåningen, och längst söderut en äldre gårdsbyggnad med ljusgul stående och liggande panel. Gårdsbyggnaden har ovarsamt moderniserats mot 1900–talet slut, bland annat genom tilläggsisolering som skapat djupa fönsternischer och påverkat byggnadens takutsprång.

Affärslokalen med gårdslänga, nuvarande pizzeria Napoli, är belägen väster om affärs– och bostadshuset, och består i grunden av en enkel långsmal gårdslänga, delvis av timmer, med ljusgul äldre locklistpanel som påbyggts med en kvadratisk byggnadskropp norrut. Den södra byggnadsdelen har fortfarande flera karaktäristiska äldre dörrar i mörk gulbrun kulör. Den norra byggnadsdelen, som under en period innefattade Furubergs frukt & grönt och hade en utpräglad funktionalistisk karaktär, har byggts ut norrut under 2000–talet. Byggnadskroppen är inklädd med liggande fasspontad panel. Mest utmärkande för byggnaden är dess höga och masonitinklädda före detta frontparti, som döljer det bakomliggande sadeltaket från Norsgatan.

Utmärkande detaljer

Affärs– och bostadshusets gesims i trä, lunettfönster, det avfasade hörnet och takkupan med triangulärt fönster mot nordöst. Det före detta frontpartiet på Pizzeria Napoli.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaderna har förändrats hårdhänt under 1900–talets senare hälft samt under 2000–talet. Även om affärs– och bostadshuset har bibehållit sin form mot Norsgatan och även vissa detaljer, så som ett lunettfönster på kortsidan mot öster, har många äldre detaljer utbytts eller förändrats. Beträffande Pizzeria Napoli har påbyggnaden norrut helt förändrat byggnadens karaktär.

Historik

På 1826 års storskifteskarta låg här en kringbyggd gård tillhörande Udd Per Persson. Gården kom senare under 1800–talet att bli kallad Jobsgården och omkring år 1900 ägdes gården av Jobs Anders Andersson. Noretbranden år 1902 hejdades vid Jobsgården men bagarstugan och en uthuslänga blev enligt uppgift lågornas rov. Huvudbyggnaden räddades dock.

År 1914 köptes Jobsgården av smidesmästare Carl Johan Grönlund. C.J. Grönlund var född i Lidköping och kom till Leksand omkring år 1900 såsom vagnmakare på Leksands Åkdonsfabrik. Efter branden 1902 byggde Grönlund med hjälp av Carl Nattsson en liten smedja i kvarteret Grewesmühl för tillverkning av arbetsvagnar, skogskälkar, dragkärror och släpräfsor. Grönlund kom tillsammans med järnhandlare Anders Danielsson på ett särskilt slags skakelfäste till släpräfsorna vilket ledde till ett försäljningsuppsving. En särskilt framgångsrik gren blev även konstsmidet där Grönlund tog intryck av de gamla smidesformer som Gustaf Ankarcrona uppmärksammade, bland annat vid hemslöjdsutställningen 1904. År 1920 byggdes Jobsgården om och där öppnades Grönlunds Maskin– och Konstsmidesaffär med utställningslokal. Grönlund började även sälja bilar av märkena Overland och Ford. Grönlund köpte redan år 1909 en bil och 1911–13 drev han tillsammans med järnhandlare Danielsson och disponent Per Knubb ett särskilt bilbolag, »Leksands–Automobilen«.

År 1923 upptogs försäljning av radioapparater och senare tillverkning av radioapparater genom sonen Per Grönlund. Per Grönlund byggde även en egen radiosändare med vilka regelbundna sändningar ägde rum 1924–26. Radioaffären överläts 1928 till Johan Linds Radio– och Musikaffär, senare Leksands Radio, som så småningom hade affärslokaler i hela fastigheten fram till 1980–talet.

Maskinaffären flyttades 1934 till verkstadsfastigheten i kvarteret Grewesmühl. I de lediga lokalerna flyttade bland annat skoaffären Oscaria in. I huset fanns även från 1920–talet C.G. Nygrens Urmakeri & Optiska affär och Karl Kocks Rak– och Frisersalong. År 1930 lät Turisthotellet uppföra en skylt tvärs över Hotellbacken vid dess början vid Norsgatan. Skylten var i ena änden fastsatt i Grönlundska huset. Efter att hotellet brann ned 1972 togs skylten om hand och finns fortfarande kvar. År 1935 ändrades den lilla stugan i norra änden av gårdslängan i västra delen av fastigheten med dörr och skylfönster i funktionalistisk stil på ett slags kuliss. Utformningen fanns kvar ända till c:a 2010 då byggnaden påbyggdes. Delar av gårdslängan är i timmer och kan vara en av de äldre bevarade i Noret.

Värdebeskrivning

Grönlundska fastigheten har ett kulturvärde. Gården var ursprungligen en bondgård i Norets by som omdanades i samband med den historiska tätortsutvecklingen under 1800–talets senare hälft och kan därför berätta om densamma. Att värdet inte är särskilt beror på att byggnaden kraftigt omdanats under främst 1900–talets senare hälft, genom bland annan tilläggsisolering, byte av detaljer så som fönster, dörrar och takmaterial (från tegel till plegel). Den södra delen av det västligt belägna gårdshuset har däremot bättre bevarat och har därför särskilt kulturvärde. Den norra delen med mycket karaktäristisk funkiskuliss har nyligen förvanskats genom utbyggnad mot Norsgatan. Den bakomliggande kulissen, till den utsträckning den finns bevarad, har särskilt kulturvärde.

Värden/var varsam med – Affärs och bostadshus:

  • Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintliga tegelskorstenar.
  • Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och förhållandet mellan spritputs och slätputs.
  • Befintlig utformning beträffande fönsterform på byggnadens övervåning. Befintligt lunettfönster på byggnadens östra kortsida.
  • Befintlig utformning beträffande gesimser i trä.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens nordvästra avfasade hörn och takkupan ovan.
  • Befintliga äldre dörrar med ekfaner eller i ädelträ.
  • Vid fönsterbyte bör nya hantverksmässigt tillverkade träfönster väljas.
  • Eventuella omgripande förändringar av byggnaden bör ske under ledning av arkitekt och med inblandning av antikvarisk kompetens.

Värden/var varsam med – Västra gårdsbyggnaden eller Affärs­lokalen:

  • Den äldre gårdsbyggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel. Affärslokalens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel, dock ej inräknat utbyggnaden mot norr.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel.
  • Befintliga äldre fönster och dörrar.
  • Befintlig locklistpanel på gårdsbyggnaden och äldre liggande fasspontad panel på affärslokalen.9
  • Befintlig utformning beträffande den masonittäckta före detta frontpartiet på affärslokalen.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: