Grewesmühl 18

Byggnaden är utformad i en danskinfluerad modernism där den brunfärgade bandarkitekturen med fönster i band, garageportarnas rytmik, de mycket tunna fönsterbågarna och träytorna på fasaderna är utmärkande.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bostadsrättsföreningen Grewesmühl, Grewesmühl 18

Byggherre: Bostadsrättsföreningen Grewesmühl

Entreprenör: Byggnads AB Tage Israelsson, TIAB, Borlänge

Arkitekt: Arkitekt Åke Temnerud arkitektkontor

Byggår: 1964–1965

Placering och översiktlig beskrivning

Flerbostadshuset består av tre förskjutna byggnadskroppar i två våningar och souterrängläge med en total längd av 81 meter. Väggarna består av vitputsad lättbetong med brunmålade gavelfält i liggande träpanel. Takfoten är inklädd lika som gavelfälten. Fasaderna in mot gården har symmetriskt placerade fönster och indragna uteplatser respektive balkonger med fronter i rödfärgad liggande fjällpanel. Entréportarna är skyddade av skärmtak i brunmålad plåt vilande på brunmålade trästolpar. Fasaderna mot Stationsgatan i öster har längsgående fönsterband och balkonger med fronter av brunmålade staketbrädor i trä. Samtliga fönster har mycket tunna brunmålade bågar.

Mot Stationsgatan i öster vetter souterrängvåningen med 20 garage. Det flacka sadeltaket är möjligen täckt med tegelimiterande plåt. På taket finns ett flertal skorstenshuvar i vitmålad plåt. Innergården är rätt smal och täckt med gräsytor och en gångväg.
Huset består av 28 lägenheter från enkelrum med kokskåp, 8 lägenheter om ett rum med sovalkov och kokvrå, 8 lägenheter om två rum och kök, åtta lägenheter om tre rum och kök, två lägenheter om fyra rum och kök.

Arkitekturstil

Byggnaden är utformad i en danskinfluerad modernism där den brunfärgade bandarkitekturen med fönster i band, garageportarnas rytmik, de mycket tunna fönsterbågarna och träytorna på fasaderna är utmärkande.

Historik

På storskifteskartan låg här, på södra delen en kringbyggd gård mot västra tomtgränsen och en ensam byggnad parallellt mot öster. Gården betecknades »orgelnisten Vestgrens änka«. På gården bodde också omkring denna tid änkan till B.P. Grewesmühl, född i Stockholm, organist i Leksand i slutet av 1700–talet. Änkan med tre döttrar flyttade efter makens död in i en flygelbyggnad på gården. Troligen var döttrarna de två mamseller Grewesmühl som senare omtalats i områdets historia och fått ge namn åt hela kvarteret. På gården bodde också fiskhandlare Liss Lars Larsson efter vilken gården blev kallad Lissgården. Fisk–Lars var mycket konstintresserade och stödde Anders Zorn som i sin ungdom och tidiga karriär emellanåt vistades i Leksand. Lissgården revs 1964 vilket var inledningen till den sanering av östra Noret som länge hade planerats.

Bostadsrättsföreningen Grewesmühl hade bildats 1963. Den nya byggnaden ritades av arkitekt Åke Temnerud, som mycket tack vare detta uppdrag lyckades etablera sitt eget arkitektkontor i Borlänge.

Värdebeskrivning

Husen på Grewesmühl 18 har kulturvärde och berättar om 1960–talets modernistiska bostadsbyggande och utveckling av Leksands tätort i ett expansivt skede. Husen är ett tidigt exempel på verk av Åke Temneruds arkitektkontor som var betydande i Dalarna från och med 1960–talet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintliga utformning rörande fasader med puts respektive liggande panel på gavelrösten och i takfot. Befintlig utformning rörande fjällpanel på balkongfronter samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning rörande ekonomilängan med ladugården.
  
• Befintlig utformning rörande fönster med foder och bågar.
  
• Befintlig vit respektive brun och röd färgsättning samt brun färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder, takfot och entréer.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.