Gräfnings, Lundstäkten 4

Flerbostadshus i två våningar uppfört på 1960-talet i modernistisk stil. Kännetecknande stildrag är byggnadens form med förskjutna byggnadskroppar.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gräfnings, Lundstäkten 4

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre och entreprenör: Byggmästare Anders Gräfnings, Siljansnäs

Byggår: 1964

Placering och översiktlig beskrivning

Flerbostadshus i två våningar med bruten och svagt förskjuten byggnadskropp. I norr finns två flerbostadshus ritade av Jack Hansons arkitektkontor, i söder finns korsningen mellan Parkgatan och Rättviksvägen. I nordöst Lång Karls och i sydväst Gamla Apoteket.

Byggnaden är uppförd i tegel som är tunt vitslammat, så att strukturen på tegelförbanden fortfarande syns. Grunden är i slät betong och gråmålad, med liggande enkla enlufts källarfönster. Byggnadens tak är ett enkelt flackt sadeltak med skorstenar i tegel och röd plåt. Samtliga äldre fönster är nyligen utbytta, men vissa äldre detaljer så som sinuskorrugerade balkongfronter med smidesräcken samt ursprungliga ytterdörrar i teak/betsad furu med sparkplåtar i rostfri stålplåt finns fortfarande kvar.

Arkitekturstil

Modernism, 1960–tal. Kännetecknande stildrag är byggnadens form med förskjutna byggnadskroppar, vilket var vanligt under perioden då byggnaden uppfördes. Byggnadens fönstersättning, och portarna i trä.

Utmärkande detaljer

Byggnadens bevarade äldre balkongfronter och portar i trä.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens form, fasadkomposition och fönstersättning, skorstenar, ytterdörrar och balkongfronter.

Historik

Vid tiden för storskiftet på 1820–talet låg en liten gårdsbildning på platsen, mellan Paradåkern och Skomakargärdet. En av Norets första handelsgårdar fanns på fastigheten. Av två mamseller Wilhelmsson inköpte köpman F.A. Samuelsson gården och öppnade handel 1862 med ingång från Rättviksvägen, F.A. Samuelssons Speceri & diversehandel. Samuelson hade kommit till Leksand på 1850–talet och fick anställning hos handlare Nyberg. Rörelsen utvidgades och butiken flyttade till ett hus på andra sidan vägen 1876, där handel drevs till 1916. Den ursprungliga byggnaden blev bostad åt Samuelssons familj.

Efter Samuelsson flyttade sadelmakare Herman Eriksson in med sin rörelse från Jacobssons fastighet vid Norsgatan. Därefter nyttjades huset till resanderum och matservering. Kvarvarande äldre byggnader på platsen revs 1964 för att ge plats för det flerbostadshus som Anders Gräfnings bygg– och fastighetsföretag från Siljansnäs uppförde på tomten samma år. I gaveln mot Rättviksvägen byggdes en liten affärslokal i källarplan.

Värdebeskrivning

Gräfnings har ett kulturvärde. Byggnaden är till detaljer såväl som helhet ett välbevarat flerbostadshus från 1960–talet i tidstypisk modernistisk stil och kan berätta om hur efterkrigstidens byggnadskonst tog sig uttryck i Leksand. Byggnaden är till sin utformning anpassad för att samspela med de intilliggande av Jack Hansons arkitektkontor ritade flerbostadshusen i utpräglad funktionalistisk stil, något som byggnadsnämndens protokoll från tiden förtäljer. Anpassningen tar sig form bland annat i att byggnadskroppen är uppdelad i två i förhållande till varandra lätt förskjutna delar. Byggnaden är uppförd av en firma från Siljansnäs som uppförde flera liknande byggnader och även småhus i Siljansnäs, Leksand och även i Stockholm. Den lokala anknytningen kan berätta om den på orten utbredda skicklighet i byggnadshantverk som präglat bygden i Siljansnäs och Leksand i många hundratals år och hur dessa kunskaper traderats och även omsattes i ny kontext under den moderna epoken 1930–1980. Gräfnings var en av många liknande små byggnadsfirmor med fastigheter både i och utanför Leksandsbygden.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och fönstersättning samt balkonger.
  
• Befintliga balkongfronter i sinuskorrugerad plåt med smidesräcken.
  
• Befintliga ytterdörrar i trä med sparkplåtar i rostfri stålplåt samt sidolufter i samma utformning. Befintliga trycken på ytterdörrar. Befintliga dörromfattningar i blottlagt fasadtegel.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.