Gästis, Rättvisan 4

Gästis är i grunden en långsmal reveterad byggnad som påbyggts med stora glasverandor med dekor i snickarglädjestil. Byggnaden är sammanlänkad med Leksands gymnasium.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gästis, Rättvisan 4

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Gästis är en karaktäristisk byggnad om 2 och ½ våning belägen öster om korsningen Kyrkallén–Rättviksvägen. Gästis är i grunden en långsmal reveterad byggnad som påbyggts med stora glasverandor med dekor i snickarglädjestil i öster och i väster. Byggnaden är sammanlänkad med Leksands gymnasium. I söder finns Kyrkallén/kyrkvallen, Sockenstugan, Skolmuseet och i nordväst Bykrogen.

Byggnaden vilar på en ljusgrå putsad sockel samt till viss del på liggande granitblock. Fasaden domineras dels av ljusgula spritputsade fasadfält som avskiljs av slätputsade knutlådor och profilerade gesimser avfärgade med bränd terra, dels av de stora rikt dekorerade utbyggda glasverandorna som nämns ovan. Glasverandorna, som är i komplex snickarglädjestil med många profilerade och sågade detaljer, är målade med linoljefärg enligt samma färgschema som putsen, alltså ljust gula fält som omgärdas av listverk och detaljer i bränd terra. Byggnaden har en mångfald av fönster. De som är placerade i putsfasaden har mer eller mindre avancerade omfattningar i slätputs avfärgad med bränd terra. Fönsteromfattningarna på byggnadens första två våningar har en utformning som samspelar mot samma detalj på prostgården. Alla fönsterkarmar och fönsterbågar är vitmålade och i trä, med hänsyn till detaljutformningen på gångjärn och fönsterbleck dock sannolikt tillkomna vid ett byte under sent 1900–tal eller tidigt 2000–tal. Det är vanligt med två– och treluftsfönster där varje båge har tre stående fönsterrutor som avdelas med tunna spröjs. På glasverandorna har de flesta fönstren korsformig post med stående fönster upptill och högsmala fönster nertill. Ovantill har byggnaden ett »funkisgrönt« falsat plåttak med olika ventilationshuvar och flera enkla skorstenar i tegel. Vid nock finns uppstickande sågade dekorelement i trä.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen i korsningen mellan Kyrkallén och Rättviksvägen vid Kyrkudden. Platsen är en centralpunkt i Leksands socken med många offentliga byggnader anknutna till kyrkan, och även det sociala livet i socknen i äldre tider. Söder om byggnaden finns två storvuxna tallar.

Arkitekturstil

Snickarglädje, sent 1800–tal. Byggnaden är i grunden äldre, möjligen uppförd redan under 1690–talet, men har ombyggts i flera omgångar därefter. Stildragen från sent 1800–tal återspeglas tydligast genom glasverandorna som har många lövsågade detaljer och är rikt dekorerade. Snickarglädjestilen blev populär i samband med att teknikutvecklingar under 1800–talet gjorde sågade trävaror billigare och mer tillgängliga.

Utmärkande detaljer

Glasverandorna som beskrivs ovan. De dekorerade fönsteromfattningarna som beskrivs ovan. Profilerade putsgesimser.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Skorstenar (delvis), entréparti (delvis), fönster (delvis), sockel/grund (delvis).

Historik

Historien om gästgivargården i Noret, Gästis, är känd från slutet av 1600–talet. Organisering av gästgiverier i Sverige har en lång historia. En kunglig förordning från 1649 fastställde böndernas skyldigheter att stå till tjänst med skjutshåll för de gästgiverier som inrättades. Förordningen kom att tillämpas in på 1800–talet. En särskild gästgivarförordning år 1734 fastställde att gästgivargårdar skulle anläggas med två mils avstånd längs de allmänna landsvägarna. Gästgivaren skulle se till att resande fick mat och husrum och fick i gengäld privilegium på brännvinsutskänkning. Vidare skulle gästgivaren, med extra hjälp från de närboende, tillhandahålla hästar. Gästgivaren var från och med 1760–talet ålagd att föra skjutsdagbok. Den förste kände gästgivaren i Leksand var Mattias Öhman från 1698 till 1704.

Under Johan August Hammarströms tid som gästgivare, 1857–1898, gjorde den växande turismen allt större avtryck på verksamheten. Den danske författaren H.C. Andersen bodde på Gästis vid sitt besök i Leksand sommaren 1849. Under Hammarströms efterträdare fröken Amalia Carlsson inträffade en omfattande nybyggnadsperiod. Huvudbyggnaden fick i stort sitt nuvarande utseende. Norr om Rättviksvägen inrättades en rad servicefunktioner i delvis befintliga längor. I närheten anlades en handelsträdgård. Gästrum fanns förutom i huvudbyggnaden även i det så kallade Nybygget, i Röda stugan, i skolprästbostället, i klockargårdens brygghus och i två nybyggda härbren. Allévillan hyrdes som annex. Amalia Carlsson var fram till sin död 1910 »bekant i hela Sverige som Leksands oförglömliga gästgivarmor.« De sista gästgivarna var August Nylén, 1910–1920, och August Carlsson 1920–1940. Kommunen köpte Gästis 1940. Gården kom under kriget till användning som fältpolisskola och efter kriget som lokaler för delar av den kommunala förvaltningen, skolbespisning med mera. Flera av de kringliggande byggnaderna revs eller flyttades bort. I början av 1970–talet var också Gästis huvudbyggnad rivningshotad då kommunen beslutat riva byggnaden men den räddades efter en växande bevarandeopinion. En renovering av Gästis genomfördes åren 1977–1979. Lokaler för hotell– och restaurangskola, ritade av arkitekt Gunnar Mattsson, byggdes till Gästis och togs i bruk 1991. En speciell byggnad kring anläggningen var Gästis gammelstuga som ursprungligen var en parloge från 1472 som något byggdes om i början 1900–talet till festsal under rådgivning av Gustaf Ankarcrona. På 1960–talet såldes timmerbyggnaden och blev del i ett bostadshus på Åkerö.

Värdebeskrivning

Gästis, Gästgivargården, berättar om ett landstäckande system för inkvartering, utspisning och transport av resande som var i bruk från 1600–talet till och med 1800–talet. Från mitten av 1800–talet, i och med industrisamhällets framväxt, blev Gästis en centralpunkt för den tillväxande turismen till Leksand och Dalarna och hit kom också kända besökare såsom H.C. Andersen, som är en av dem som skildrat sitt besök, vilket inträffade 1849. Byggnaden är välbevarad i den stil som den fick i slutet av 1800–talet och har särskilt kulturvärde.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga fasadkomposition och färgsättning, ljusgul och bränd terra.
  
• Befintlig utformning av puts beträffande förhållandet mellan spritputs och slätputs samt putsens karaktär med ballastfraktioner osv. Befintlig utformning beträffande fönsteromfattningar.
  
• Befintliga glasverandor och befintliga lövsågade– och profilsågade detaljer i trä.
  
• Befintliga trappor och smidesräcken i anslutning till glasverandorna.
  
• Befintlig utformning beträffande takutsprång.
  
• Befintlig utformning på fönster och fönstersättning. Befintliga äldre fönster.
  
• Befintliga äldre dörrar.
  
• Befintliga tegelskorstenar.
  
• Tallar invid byggnaden i söder.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.