Gammel Jerkers eller Fisk Jerkers, Brandmannen 4

Gården är en ovanligt välbevarad äldre kringbyggd gård. Särskilt utmärkande är de svartmålade knutlådorna och smideshandtagen i formen av fiskar som finns på portlidret.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gammel Jerkers eller Fisk Erikes, Brandmannen 4

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Ålderdomlig kringbyggd gård med härbre i väster. Gården är belägen i korsningen mellan Fiskgatan och en cykelväg som förbinder Fiskgatan med Parkgatan. I söder finns Nordahls Mattes och i norr Fisk Lassas i kvarteret Fiskgårdarna.

Den norra sidan av gårdstunet innefattar en ålderdomlig parstuga i två våningar inklädd i en faluröd kilsågad locklistpanel med mycket breda plankor av ansenlig ålder. Kring fasaden löper ett diskret lätt profilerat midjeband som sannolikt är samtida med locklistpanelen. Byggnadens knutlådor är svartmålade över knutändarna. Byggnaden är långsmal och kröns av ett flackt sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning. Byggnadens vindskivor är sammansatta av två brädor där den undre är faluröd och den övre vit. Två enkla tegelskorstenar med handslaget tegel kröner det norra takfallet. Skorstenarna är höga med en enkel utkragning i topp. Byggnaden har i huvudsak vita spröjsade tvåluftsfönster där varje båge innefattar tre kvadratiska rutor. Fönsteromfattningarna är enkla med en utformning där sidobrädorna omsluter topp– och bottenbrädan. Byggnadens framsida och entréparti har inte inventerats, men beskrivs i föregående inventering från 1970–talet utgöras av en välbevarad äldre brokvist med årtalet 1844.

Den östra sidan av gårdstunet innefattar en faluröd portliderlänga i timmer med locklistpanel mot Fiskgatan. Byggnaden kröns av ett flackt sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning och en enkel tegelskorsten i norr. På den norra gaveln finns också ett fönster. Mot Fiskgatan finns en framträdande svartmålad snickrad dubbelport med smideshandtag i formen av två fiskar. Byggnaden är sammanlänkad med parstugan i norr genom ett diskret falurött skrank. De södra och delvis västra sidorna av gårdstunet innefattar ett ålderdomligt timrat fäjs som ombyggts till garage, samt en större tröskloge, också i timmer. Båda byggnaderna är rödfärgade med sadeltak täckta av tvåkupigt taktegel. Byggnadernas sidor mot gårdstunet har inte inventerats. Väster om gårdstunet finns ett framträdande gavelhärbre i timmer som delvis är brädfodrat. Byggnaden vilar på ett timrat underrede.

Miljö och omgivning

Den nuvarande gården är långsmal i öst–västlig riktning och omgärdas av ett falurött spjälstaket som hänger på granitstolpar. En enkel kromoxidgrön trägrind leder in till gården från väster. På gården finns rik växtlighet med bland annat ett ålderdomligt äppelträd, flera buskar och storvuxna lövträd.

Utmärkande detaljer

Gården är i sin helhet utmärkande – det är en ovanligt välbevarad äldre kringbyggd gård med centralt läge. Traditionen med knutlådor som är svartmålade över knutändarna är särskilt utmärkande, så även de smideshandtag i formen av fiskar som finns på portlidrets dubbelportar. Parstugans panel är sannolikt mycket gammal och av mycket breda underliggande plankor som är kilsågade.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaderna är i sin helhet välbevarade från åtminstone 1800–talet senare hälft, vissa skikt ännu äldre.

Historik

År 1826 låg här en kringbyggd gård som ägdes av Fisk Erik Ersson. De flesta av byggnaderna är kvar ännu idag bevarade. Benämningen Gammel Jerkers kommer av att husbonden Fisk Erik hade samma namn som Fisk Erik på gården Fiskes ett stycke norrut. För att skilja dem åt och för att Fisk Erik på denna gård var äldre fick han heta Gammel Jerk. Årtalet 1744 på brokvisten berättar att detta år tillkom brokvisten och huset påbyggdes med ytterligare en våning. Huset lär också ha varit det första som rödfärgades på Noret.

I trädgården finns ett mycket gammalt äppelträd. Det lär ha planterats av en soldat som återvände från fångenskap i Ryssland efter Stora Nordiska krigets slut 1721. Omkring detta träd och denna historia skrev Rune Lindström dikten »Det står en apel på min gård…«.

I en liten byggnad som låg efter Parkgatan men som revs 1950 fanns fotograferna Eriksson & Larssons ateljé. Johan Larsson bytte sedan namn till Skoog och blev delägare i tryckeriet Thynell & Skoog. Han var också delägare i första biografen i Sveasalen och dessutom tidningshandlare.

År 1922 skulle gården säljas på auktion. Idéer väcktes om att Leksands Hemslöjdsförening skulle ropa in gården för att bevara den som en gammelgård i Noret men det gick inte att genomföra. Gården bevarades i släkten till 1950 då författaren Rune Lindström ropade in den på auktion med kommunens och Planteringssällskapets medverkan. Vid tiden hade det funnits planer på att riva Fiskgårdarnas gamla miljöer men genom ingripande från bland andra läraren Anders More räddades Fisk Erikes. Municipalsamhällets byggnadsnämnd konstaterade 1958 att gården hade »stort kulturhistoriskt värde«.

Värdebeskrivning

Gammel Jerkers eller Fisk Erikes är en av de bäst bevarade gamla bondgårdarna från bondesamhället i Leksands–Noret och har särskilt kulturvärde. Gårdens mycket gamla byggnader och trädgårdsmiljö och de gamla berättelser som är knutna till gården ger särskilt betydelsefull kunskap och historiskt perspektiv på Norets historia och de människor som bodde här. Författaren Rune Lindström som har bott på gården har medverkat till bevarandet av gården och har skapat litteratur av historierna kring den. Gården berättar om de komplext sammansatta byarna i Leksands bondesamhälle, präglade av småbrukare som under knappa omständigheter hade allehanda viktiga sysslor och funktioner vid sidan av jordbruket. Byggnaderna på gårdarna är knuttimrade och ålderdomliga och utgör således omistliga källor till kunskap och förståelse beträffande timmerhuskulturen i äldre tider. Vidare är byggnaderna belägna med kringbyggd grundform, något som också är karaktäristiskt för Leksandsbygden, samt i anslutning till det före detta öppna odlingslandskapet i Sammilsdal. Tidigare var i princip all mark på sandjordarna norr om Norsgatan odlingsmark tillhörande byn Noret.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstenar.
  
• Befintliga locklistpaneler, särskilt parstugans ålderdomliga kilsågade locklistpanel, samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig faluröd färgsättning samt vit färgsättning beträffande fönster och de övre brädorna på parstugans vindskivor. Befintlig färgsättning beträffande svart toppbräda på knutlådor.
  
• Befintliga fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga grundmurar.
  
• Befintliga dörrar. Befintliga smidesdetaljer på dörrar, särskilt fiskarna på dörrparet mot Fiskgatan.
  
• Befintliga farstukvistar. Befintliga profilsågade snickerier på farstukvistar.
  
• Befintligt spjälstaket samt befintliga staketstolpar samt gjutjärnsgrinden mot Fiskgatan.
  
• Befintlig växtlighet på gården.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.