Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Gamla tingshuset eller Alléskolan, Sockenstugan 1

Alléskolan är uppförd i lågmäld och stram klassicism och är en stor rektangulär byggnad med faluröd locklistpanel, spröjsade vita fönster och valmat sadeltak med tegeltäckning.

Alléskolan med en vaktmästarbostad i förgrunden.

Alléskolan med en vaktmästarbostad i förgrunden. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Alléskolan, Sockenstugan 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Alléskolan är en stor rektangulär byggnad med faluröd locklistpanel, spröjsade vita fönster och valmat sadeltak med tegeltäckning (tvåkupigt tegel). Fönstersättningen är stram och symmetrisk. Byggnadens långsidor pryds med framträdande mittpartier som kröns av sadeltak. Byggnaden är uppförd i timmer och har markerade knutlådor, i hörnen vitmålade.

Byggnaden står på en sockel i huggen granit och har skorstenar i tegel med enkel utkragning. Byggnaden är belägen med Kyrkallén i norr, en vaktmästarbostad, skolmuseet och sockenstugan i väster och en gymnastiksal i vinkel i sydöst. Söder om byggnaden finns en parkeringsplats och Leksands hembygdsgårdar.

Miljö och omgivning

Byggnaden angränsar till Kyrkallén, en utmärkande allé med björkar som utgör en fortsättning på Norsgatan mot Kyrkudden. Alléskolan är belägen i vinkel mot den stilmässigt likartade Gymnastiksalen.

Arkitekturstil

Lågmäld och stram klassicism. Stildragen återspeglas mest tydligt i byggnadens entréparti mot norr, där ytterdörrens omfattning utgörs av ett stramt pelarmotiv med överljus ovan ytterdörren. Fasadens indelning med ett markerat mittparti som är symmetriskt inplacerat mellan två likartade sidopartier utgör sannolikt en återblick mot den svenska renässansens och barockens lågmälda ståndsbyggnader.

Utmärkande detaljer

Byggnadens entréparti som det beskrivs ovan. Byggnadens valmade sadeltak.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: Skorstenar (delvis), entréparti (delvis), fönster (delvis), sockel/grund (delvis).

Vaktmästarbostad

Direkt väster om skolbyggnaden finns en långsmal karaktäristisk vaktmästarbostad. Byggnaden består dels av en bostadsdel åt öster, dels av en garage/förrådsdel åt väster. Garage/förrådsportarna utgörs av ljust gula trädörrar. Byggnaden har en timmerstomme som i öster är inklädd i locklistpanel. Knutlådorna är vitmålade. I norr finns en farstukvist med profilsågade detaljer. Byggnaden har vita spröjsade fönster varav vissa, exempelvis gavelfönstret i öster, är gamla. På det enkla sadeltaket med tvåkupigt taktegel finns en äldre tegelskorsten med enkel utkragning.

Historik

Den västra byggnaden uppfördes 1823 som tingshus i Leksands socken. I huset fanns även bostad, exempelvis för vice häradshövding A.E. Ros och expeditionsfogden Helleberg på 1840–talet. På 1870–talet uthyrdes vissa rum som annex till Gästis. Vid samma tid uppfördes ett fristående arkiv i slaggsten. År 1909 drogs vatten in och 1915 fick huset elektricitet. Domsagan flyttade till det nya tingshuset 1918. I byggnaden har sedan funnits Leksands samrealskolas första lokaler, sedan sockenbibliotek och yrkesskola för musikundervisning. Under många decennier har den kommunala vuxenutbildningen hållit till i byggnaden. Väster om gamla tingshuset ligger ett envånings timmerhus med panel, som tjänstgjort som vaktmästarbostad.

Värdebeskrivning

Gamla Tingshuset eller Alléskolan knyter i material och teknik an till den traditionella timmerhuskulturen. Historien, placeringen och storleken skiljer sig från de bondgårdar som i övrigt präglat bygden och berättar särskilt om den viktiga samhällsfunktion som fanns här under ett sekel. Byggnaden har särskilt kulturvärde.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Byggnadens befintliga färgsättning, faluröd med vitt entréparti, vita knutlådor, vindskivor, fönster och fönsteromfattningar.
  • Fasadens befintliga utformning med locklistpanel och knutlådor i trä.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial.
  • Befintliga skorstenar i tegel.
  • Befintlig grundmur i huggen granit.
  • Den befintliga fasadkompositionen beträffande symmetrisk fönstersättning och indelningen med ett framträdande mittparti som flankeras av två lågmälda sidopartier på byggnadens båda långsidor.
  • Befintliga äldre träfönster och befintlig utformning på fönster samt fönsteromfattningar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: