Gamla konsum, Häradsdomaren 4

Byggnaden är i sin helhet uppbyggd kring den funktionalistiska principen om att en tung överdel kan vila på en nätt underdel genom användandet av en så kallad däckpelarstomme.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gamla Konsum, Häradsdomaren 4

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggherre: Leksands konsumentförening

Entreprenör: Bäck Daniel Danielsson

Arkitekt: Kooperativa förbundets arkitektkontor/huvudansvarig, arkitekt Ville Tommos (1897–1968)

Byggår: 1933

Placering och översiktlig beskrivning

Gamla Konsum, som idag inrymmer en leksaksbutik, är en rektangulär funktionalistisk byggnad om 2 och ½ våningar, varav den översta betecknas som halv eftersom den är kraftigt indragen från fasadlinjen. Byggnaden är belägen med sin framsida mot Leksandsvägen i öster. I väster finns den långa magasinsbyggnad som tillhör före detta Nils Ericssons järnhandel, och i norr ICA/Mårtas livs. Söder om byggnaden finns Gamla Handelsbanken.

Byggnaden är formad som ett enkelt och avskalat rätblock. Bottenvåningen saknar fönster förutom mot Leksandsvägen, där hela fasaden upptas av stora tätt placerade skyltfönster. På övervåningen finns fönsterband med två– och treluftsfönster utan spröjs och med engelskt röda karmar och bågar. Den översta våningen är indragen från fasaden förutom i öster och har ett karaktäristiskt motfallstak som kan bevittnas på långt avstånd. Byggnadens fasad är slätputsad i bruten vit kulör utan några särskilda detaljer. I väster finns ett enkelt entréparti med skärmtak. Mot söder finns en långsträckt balkong som löper längs hela byggnadens kortsida. Balkongfronten är enkel och gråfärgad.

Arkitekturstil

Byggnaden är typiskt funktionalistisk. Karaktärsdrag som återspeglar detta är bland annat byggnadens enkla form av ett rätblock, förekomsten av motfallstak, fönsterband, avsaknad av utsmyckningar, stora ljusa putsytor och den karaktäristiska balkongen i söder. Konsumbyggnaden är i sin helhet uppbyggd kring den funktionalistiska principen om att en tung överdel kan vila på en nätt underdel genom användandet av en så kallad däckpelarstomme. En däckpelarstomme fördelar tryck från övre våningsplan så att de absorberas upp av jämnt utplacerade betongpelare istället för av bärande yttre och inre murar. Detta förfarande förekommer inte inom klassisk arkitektur på grund av historiska tekniska begränsningar, utan är kännetecknande för funktionalism. På Gamla Konsumhuset har denna teknik möjliggjort att bottenvåningen mot Leksandsvägen i princip är en enda stor glasyta, och att den materialtunga övervåningen med stora putsytor kan vila därpå.

Utmärkande detaljer

Byggnadens enkla utformning och fasadens karaktäristiska uppbyggnad med en tung överdel på en nätt underdel. Byggnadens motfallstak.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad. Skyltfönstren på byggnadens bottenvåning är dock sannolikt bytta. Byggnadens fasad har också under senare tid belamrats med flertalet skyltar. En funktionalistisk byggnad vilar på grundprincipen om avskalad enkelhet och skyltar samt utsmyckningar som inte underordnar sig helheten blir mycket avvikande mot byggnaden som helhet. Eventuella nya skyltar utformas så diskreta som möjligt, helst av en arkitekt – enkom för byggnaden.

Historik

På 1826 års storskiftekarta var här åkermark, en del av Byåkern. Vid sekelskiftet kring år 1900 var platsen bakgård till Bröderna Larssons hus.

Den nuvarande byggnaden uppfördes av Leksands Konsumentförening (Leksands kooperativa) och var deras första egna affärshus i Noret. Byggnaden var ett affärs– och bostadshus. I huset fanns även tandläkare Molands praktik och Anders Jones bostad och fotoateljé. Konsumchefen hade sin bostad i huset. Konsumhuset ritades av Kooperativa Förbundets arkitektkontor med Ville Tommos som huvudansvarig och byggdes av Bäck Daniel Danielsson. Ifråga om avfärgningen våren 1933 skedde förhandlingar mellan Kooperativa förbundets arkitektkontor och arkitekt Jacob J:son Gate som ritat Handelsbankens hus, granne med Konsumhuset, i en helt annan arkitekturstil. »Det var ju ej att vänta, knappt ens att önska, att det skulle bli i släkt med Bankens hus, men får det bara en hygglig färg, som harmonierar, tror jag inte man behöver vara rädd att den nya grannen stör«, skrev Gate i sitt av municipalsamhällets byggnadsnämnd efterfrågade yttrande.

Den nya Konsumbyggnadens släta och stora fasadytor befanns även vara attraktiv som anslagstavla och på 1930–talet gjordes en period kvällstid reklam för Konsums Cirkelkaffe genom ljusprojicering på fasaden.

Norr om Konsum byggde konsumentföreningen 1933–34 en mindre bensinstation efter ritning av arkitekt Ture Wennerholm i Stockholm. Det rörde sig om en liten kioskbyggnad med utskjutande tak över pumparna. Entreprenör var även här Bäck Daniel Danielsson. Behovet av ökade utrymmen växte mycket snabbt, för efter bara ett år var det dags för tillbyggnad efter ritningar av byggmästare Hallmans Per Karlsson. Byggnaden fanns kvar till omkring år 1970 då det nya affärshuset Mårtas Livs Ica hade byggts.

Värdebeskrivning

Gamla Konsum har särskilt kulturvärde. Byggnaden är uppförd i renodlad funktionalism med tydlig internationell prägel och har höga utformningsmässiga, arkitektoniska och materialmässiga värden. Samtidigt är byggnaden genom sin skala, placering och storlek anpassad till platsen och inkräktar inte på landskapet varken litet som stort. Byggnaden var den första av sitt slag i Leksandsbygden och kan berätta om funktionalismen och dess ankomst till Leksand. Stilen kom vidare under 1930–talet och efterföljande decennier att bli allt mer viktigt i Noret, och särskilt vid tätortsutvecklingen och expansionen med ny bebyggelse norrut. Konsumbutiken kan även berätta om kooperationen och dess betydelse i industrisamhället, samt som betydande faktor i handelns utveckling under 1900–talet. Byggnaden ritades av kooperativa förbundets eget arkitektkontor under ledning av arkitekt Ville Tommos, och har karaktäriserats som »en av höjdpunkterna i Tommos och kontorets produktion«.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Byggnadens befintliga fasadutformning beträffande ljus slätputs och befintlig färgsättning beträffande fasad och detaljer.
  
• Befintliga träfönster.
  
• Befintlig balkong och balkongfronter åt söder.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.