Gamla handelsbolaget, Grönstedt 16

Gamla handelsbolaget är ett tvåvånings affärs- och bostadshus uppfört 1904, med flera sammanlänkade byggnadskroppar, uppförd i panelarkitektur och moderniserad med funktionalistiska inslag.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gamla Handelsbolaget, Grönstedt 16

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands Handelsaktiebolag

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Entreprenör: Byggmästare Anders Lindgren

Byggår: 1903–1904

Placering och översiktlig beskrivning

Tvåvånings affärs– och bostadshus uppfört 1904, med flera sammanlänkade byggnadskroppar på sidorna om ett gårdstun med parkering i öster. I väster finns Lundinska huset, i norr före detta Jonssons möbler. Byggnaden angränsar till Norsgatan i söder och till ett flerbostadshus från 1970–talet i öster.

Byggnaden består av en vinkelställd byggnadskropp i två våningar mot Norsgatan som övergår i en lägre sammanlänkning med Lundinska huset i väster, samt en lägre sammanlänkning med ett gårdshus i två våningar i norr. Byggnaden vilar på en sockel av huggen granit, och har en fasad bestående av liggande och stående kromoxidgrön fasspontpanel med inslag av gråvita profilerade listverk. Även detaljer som fönsteromfattningar, knutbrädor och det brädinklädda enkla takutsprånget är gråvita. Byggnaden kröns av sadeltak klädda med tvåkupigt tegel. Ovanpå taken finns tegelskorstenar med enkla utkragningar ovantill. Byggnadens nuvarande fönstersättning mot Norsgatan är asymmetrisk och sannolikt tillkommen tillsammans med nuvarande ospröjsade tvåluftsfönster i trä kring 1900–talets mitt. På bottenvåningen finns flera stående trelufts skyltfönster. Skyltfönstren tillkom ursprungligen 1927. De ursprungliga fönsterbågarna har dock nyligen utbytts. Också mot Norsgatan finns ett indraget entréparti som nås via en stor granittrappa. Entrépartiet innefattar tre engelskt röda ytterdörrar i trä med sparkplåt i rostfritt stål samt ett skyltfönster. Dörrarna och skyltfönstret omfattas av pärlspontspanel som också är målad engelskt röd.

Entrépartiet i sin nuvarande form härrör sannolikt från tiden kring 1900–talets mitt. Mot innergården finns flera äldre fönster bevarade, i första hand tvåluftsfönster där bågarna har tre rutor kvadratiska eller lätt liggande rutor vardera avdelade med träspröjsar. Det finns också ett äldre flaggpostfönster samt ett lunettfönster på gårdshusets gavel. Också in mot gården finns ett karaktäristiskt tornformat trapphus med stora fönsterpartier högst upp och en liten angränsade balkong med profilsågad front i trä. Balkongen vilar på ett enkelt platt tak som bärs upp av pelare med profilsågade tvärslår. Det finns också en farstukvist/långbro med balkong. Dörrarna mot innergården är från flera olika tidsperioder, men är alla målade engelskt röda.

Arkitekturstil

Panelarkitektur moderniserad med funktionalistiska inslag. Byggnadens fasspontade liggande och stående panel med profilerade listverk samt farstukvistar, trapptorn och vissa fönster in mot gården är karaktäristiska och typiska för sekelskiftets och det sena 1800–talets panelarkitektur.

Utmärkande detaljer

Farstukvistar och trapptorn in mot gården, samt det bevarade entrépartiet mot Norsgatan.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens fasad och fasaddekorationer samt tak, skorstenar, trapptorn och farstukvistar tillsammans med enstaka fönster mot gården är sannolikt bevarade från när huset tillkom 1904. Fönstersättningen och entrépartiet mot Norsgatan tillkom från och med 1927, med nuvarande fönster på övervåningen samt entrén bevarad från tiden kring 1900–talets mitt.

Historik

På storskifteskartan 1826 finns två gårdar på fastigheten, som då ägdes av »Enkefru Grönstedt«. På fastigheten föddes 1806 Johan Daniel Grönstedt. I unga år började han arbeta hos en krögare i Falun. Senare flyttade han till Stockholm och övertog en källare med både krog och vinhandel i Gamla stan. Grönstedt tillverkade en punsch som blev mycket populär. År 1849 blandade och tappade Grönstedt den första flaskan konjak under eget namn. Grönstedt dog 1876 men namnet lever fortfarande vidare som ett varumärke för konjak hos Vin & Sprit AB.

I slutet av 1800–talet benämndes gården Naijströms. Naijström var handelsman och flyttade 1898 till Utby i Rättvik. I samband med Naijströms flytt såldes gården till det nybildade Leksands Handelsaktiebolag (»Handelsbolaget«), som på gården bedrev affärsrörelse med speceri– och manufakturavdelning. Sedermera utvidgades verksamheten med skrädderirörelse. Efterhand skaffade sig bolaget filialer i byarna Ullvi, Romma, Rönnäs, Leksboda och Hagen, senare Gärde. Sent på kvällen den 28 juni 1902 utbröt en eldsvåda på Handelsbolagets bakgård, vid eller i färdstallet. Nordvästlig storm rådde och elden spred sig och 22 gårdar drabbades varav 16 blev helt nedbrunna. Handelsbolaget skaffade sig provisoriska lokaler i »Brasks stuga«, som hyrdes av herr Sundelin. Byggmästare Hallmans Per Karlsson fick i uppdrag att utarbeta ritningar till en ny butikslokal med bostadsutrymme samt magasinsbyggnad. Den nya byggnaden uppfördes av entreprenör Anders Lindgren och stod färdig i april 1904. Samma år flyttades Rikstelefons växelstation hit från Brömsgården.

År 1927 genomgick Handelsbolagets byggnad en upprustning då bland annat skyltfönstren tillkom och en tillbyggnad för skoförsäljning. För ritningar och entreprenad stod byggmästare Hallmans Per Karlsson. Handelsbolaget flyttade på 1960–talet till Torget.

Värdebeskrivning

Gamla Handelsbolaget har särskilt kulturvärde. Byggnaden har en välbehållen karaktär med hög utseendemässig och materialmässig kvalitet från tiden kring sekelskiftet år 1900, med bland annat liggande och stående panel, torntrapphus och farstukvist med snickarglädjestil in mot gården. Byggnaden kan genom dessa för sekelskiftet tidstypiska stildrag berätta om Norets utveckling från bondby till tätort med mer utpräglad handels– och hantverkskaraktär och i synnerhet handelns ökade betydelse efter sekelskiftet år 1900 och den förödande branden 1902. De tillägg som finns mot Norsgatan i söder i form av exempelvis ny entré och nya skyltfönster härrör från 1900–talets första hälft och har lika som byggnaden i sin helhet höga utseendemässiga och materialmässiga kvaliteter. Dessa tillägg kan vidare berätta om hur byggnaderna i Noret anpassades till nya ideal och funktioner inom handeln under tiden som ledde upp mot 1930–talet, då det blev allt mer viktigt att kunna visa upp exempelvis varor i skyltfönster. Byggnaden är en av flera som uppfördes efter branden 1902 öster om Hantverkaregatan, men är den enda vid sidan av mejeriet som är relativt välbevarad beträffande sin karaktär och detaljutformning.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel. Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintlig fasspontad liggande och stående panel samt profilerade listverk. Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintliga äldre tvåluftsfönster, spröjsade tvåluftsfönster, flaggpostfönster och lunettfönster. Befintlig fönstersättning och utformning lika ursprunglig beträffande skyltfönstren mot Norsgatan. Befintliga fönsteromfattningar.
  
• Befintligt entréparti mot Norsgatan med granittrappa, befintliga engelskt röda trädörrar och befintliga snickeridetaljer.
  
• Befintligt torntrapphus och befintlig farstukvist mot gården med befintliga fönster, stolpverk och profilsågade detaljer.
  
• Befintlig sockel i huggen granit.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.