Gamla handelsbanken, Häradsdomaren 3

Gamla Handelsbanken, som idag inrymmer Dalarnas Tidningars/Falukurirens redaktion, är ett ljusgult putsat tegelhus i två våningar uppfört 1931.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gamla Handelsbanken, Häradsdomaren 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Svenska Handelsbanken

Entreprenör: Bäck Daniel Danielsson

Arkitekt: Arkitekt Jacob J:son Gate

Byggår: 1931

Placering och översiktlig beskrivning

Gamla Handelsbanken, som idag inrymmer Dalarnas Tidningars/Falukurirens redaktion, är ett ljusgult putsat tegelhus i två våningar uppfört 1931. Byggnaden är belägen nordväst om korsningen Norsgatan–Leksandsvägen. I norr finns Gamla Konsumhuset, i väster före detta Nils Ericssons järnhandel och i öster, på andra sidan Leksandsvägen Carl Ohlssons.

Byggnaden vilar på en grund av liggande rektangulära granitblock som delvis genombryts av enkla liggande källarfönster. Byggnadens stomme är som nämnts i tegel, och utanpå finns en tunn ljusgul, möjligen järnvitriolfärgad slätputs. Mot taket finns en enkel profilerad gesims som är avfärgad vit. Byggnaden kröns av ett sadeltak med tvåkupig tegeltäckning och enkla skorstenar i röd plåt. Mitt över byggnadens entré mot Norsgatan och på motsvarande placering i norr finns små runda takkupor med lunettfönster. Högst upp på byggnadens gavlar finns också lunettfönster. Byggnaden har en symmetrisk fönstersättning. I bottenvåningen mot Norsgatan finns fyra rundbågiga stora fönster, och på övriga sidor stående spröjsade fönster med sex kvadratiska rutor vardera. På övervåningen är samtliga fönster kvadratiska spröjsade tvåluftsfönster. Samtliga fönsteromfattningar är mörkbruna i trä med diskret och nätt utformning. Byggnaden har två ingångar, dels mitt på byggnadens framsida mot Norsgatan, dels vid byggnadens nordöstra hörn. Entrén mot Norsgatan markeras av två enkla doriska kolonner som bär upp en stiliserad tempelgavel, allt i brunmålat trä. Ytterdörren är i ek med form och trycke typisk för 1950– och 1960–talen. Dörrpartiet nås via en elegant granitrappa med nätta smidesräcken. Entrén på byggnadens norra sida är belägen i en nisch med rundvalv ovan. Ytterdörren är där en enkel ekdörr utan fönster. Även denna entré nås via en granittrappa med smidesräcke.

Miljö och omgivning

Norr om byggnaden finns en gårdsyta som avgränsas från Leksandsvägen av en låg mur som är putsad i samma kulör som byggnaden. Nära byggnaden finns en öppning i muren med enkla gjutjärnsgrindar. Innanför muren växer flera höga lindar. Gamla Konsumhuset i renodlad funktionalistisk stil uppfördes endast två år efter Handelsbanken och av samma byggherre.

Arkitekturstil

Lågmäld och enkel klassicism/20–talsklassicism. Stilen återspeglas tydligt bland annat genom den enkla, symmetriska och avskalade fasadkompositionen, den profilerade gesimsen högst upp på fasaden, lunettfönstren på byggnadens tak och gavlar samt entrépartiet med kolonner och tempelgavel i söder.

Utmärkande detaljer

Den symmetriska, enkla och avskalade fasadkompositionen. Entréer med dörrar och granittrappor och smidesräcken. Lunettfönster. Den tunt pålagda putsen som får tegelstommen att lysa igenom. Byggnaden har/hade ett innertak målat av Jerk Werkmäster.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad. Vissa fönster kan dock vara bytta.

Historik

På platsen fanns 1826 Elofs Mats Elofssons kringbyggda gård. Under andra hälften av 1800–talet bedrevs på gården, med ingång från bygatan (Norsgatan), en av de tidigaste handelsrörelserna i Noret genom J.E. Hammarström. Rörelsen övertogs senare av bröderna Johan och Johannes Larsson som drev diversehandel i huset, som kallades Bröderna Larssons. Byggnadslängan mot Norsgatan kläddes före år 1900 in med ljus träpanel och vita fönsteromfattningar. Under en period var byggnaden grönmålad. På gården fanns också Johanna Engströms manufaktur– och sybehörsaffär, som 1918 köptes av Tidstrands Yllefabrik och lades ned. AB Norrlandsbanken flyttade in i lokalerna, med ingång genom en portal med förebild i den antika arkitekturen. Svenska Handelsbanken övertog sedan fastigheten och rev den gamla byggnaden för att uppföra ett nytt hus.

Arkitekt Jacob J:son Gate fick uppdraget att rita den nya byggnaden. Gate hade ritat ett stort antal villor i Lidingö villastad samt ett flertal bankkontor på 1920– och 30–talen, exempelvis för Svenska Handelsbanken i Borlänge 1920. Den nya byggnaden uppfördes i två våningar och förutom källarvåning rymde den banksal, valvsavdelning i källaren, styrelserum, frukost– och kapprum för personalen samt ett rum för allmänheten. Vidare fanns en mindre affärslägenhet med butiksutrymmen och kontorslokal. I andra våningen inrymdes en bostadslägenhet. Innertaket i banklokalen har målningar av konstnären Jerk Werkmäster.

Omkring år 1970 flyttade Handelsbanken från Leksand. Därefter har byggnaden bland annat varit kontor för Skoglunds Bygg och senare lokalredaktion för Falu–Kuriren (Dalarnas tidningar).

Värdebeskrivning

Gamla Handelsbanken har särskilt kulturvärde. Byggnaden som uppfördes 1931 är har mycket höga utformningsmässiga, arkitektoniska och materialmässiga värden. Byggnaden kan genom sin lågmälda och strama karaktär som minner om 1920–talsklassicismen berätta om ett relativt vanligt men sällan omskrivet drag i 1930–talets byggnadskonst. Byggnaden står i stark kontrast till den mer genretypiska Konsumbyggnaden i funktionalistisk stil från 1933 som finns belägen norrut, och kan därigenom bidra till att återspegla en alternativ och allt mer ovanligt förekommande sida av 1930–talets bebyggelsehistoria, vilket är avgörande för dess värde. Kvarvarande målningar av formgivaren och konstnären Jerk Werkmäster är omistliga som konstverk och har dessutom höga värden genom deras anknytning till upphovsmannen, som var en erkänd konstnär under 1900–talet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial och skorstenar. Befintlig utformning beträffande gesims.
  
• Befintlig fasadkomposition samt befintlig utformning beträffande fasadmaterial (tunn slätputs) och färgsättning (ljust gul med mörkbruna detaljer). Befintlig grund/sockel.
  
• Befintlig fönstersättning. Befintliga lunettfönster. Befintlig utformning beträffande fönster.
  
• Befintliga entrépartier, granittrappor, smidesräcken och dörrar. Befintliga kolonner och tempelgaveln ovan den södra entrén.
  
• Befintliga målningar av Jerk Werkmäster.
  
• Befintliga putsmurar kring byggnadens tomt.
  
• Lindar på byggnadens tomt.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.