Fyrkanten 2

Tre flerbostadshus från 1988 i rödfärgad träpanel och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Petterssons med flera, Fyrkanten 2

Byggherre: Tusen Erik Pettersson, för de senare husen Leksandsbostäder

Entreprenör för de senare husen: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt för de senare husen: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1988

Placering och översiktlig beskrivning

Tre flerbostadshus från 1988 i rödfärgad träpanel och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Huset mot Hantverkaregatan är byggt i ett och trekvartsplan med nedervåning med frontespis, stående spontpanel och övervåning i liggande spontpanel. Huset på gården och huset längs Bygatan är i en och enhalvplan och har fasad av locklistpanel. Husen har låg sockel, vita tvåluftsfönster med tre spröjsade rutor per luft alternativt mindre tvåluftsfönster, vita vindskivor och knutbrädor. Huset mot gatan har vita sockel– och midjelister. Husen har inga skorstensmurar utan endast mindre ventilationshuvar i rödfärgad plåt.

På fastigheten ligger även Yromes ladu och i hörnet Hantverkaregatan – Bygatan ligger före detta Petterssons hus. Det senare är ett vinkelbyggt bostadshus i ett och trekvartsplan med liggande rödfärgad spontpanel och brant sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Ingången är inne i vinkeln och pryds med en farstukvist med takbalkong.

Vid byggnadens hörn mot gatuhörnet står en så kallad halksten för att inte vagnar skulle köra på och skada hörnet på byggnaden. Det är en av två återstående halkstenar längs Hantverkaregatan och i Noret.

Arkitekturstil

De senare husen är byggda i en stil för att anpassas till och samspela med dels Leksandsbygdens äldre byggnadskultur, dels den äldre bebyggelsen längs Hantverkaregatan.

Historik

Vid storskiftet, som inträffade 1819-1826, låg Mellanåkern på platsen. Huset i gatuhörnet uppfördes omkring sekelskiftet år 1900 av Tusen Erik Pettersson från Tusengården i Lycka. Sonen Axel var kalekugnsmakare. Vid Yromes ladu fanns fram till 1930–talet en fiskaffär som startats av Tusen Erik Pettersson som överlät affären till Theodor Nilsson från Småland vilken drev den till 1938. På platsen för det nyare huset vid Hantverkaregatan fanns fram till mitten av 1980–talet en mindre enkelstugeliknande rödfärgad timmerstuga från slutet av 1800–talet. I stugan bodde under en tid bokbindare Nilsson. Stugan revs och 1988 byggdes de tre nya husen med Leksandsbostäder som byggherre. Vid utformningen ville man få de nya husen liksom de nya husen på andra sidan Hantverkaregatan att smälta in med den gamla byggnadsmiljön kring gatan.

Värdebeskrivning

Husen på Fyrkanten 2 har kulturvärde. Det gamla huset berättar om nya yrkesgrupper som under industrisamhällets framväxt och tätortsbildningen i Noret kring sekelskiftet år 1900 särskilt slog sig ned längs med Hantverkaregatan och kom att prägla byggnadsmiljön kring gatan. Husen från 1980–talet berättar om hur man i Leksand under den modernistiska och postmodernistiska epoken medvetet anpassade ny bebyggelse och utformade den för att samspela med äldre befintlig bebyggelse och Leksansbygdens traditionella byggnadsskick. Denna strävan var en framgångsfaktor för utvecklingen av Leksand efter mitten av 1900–talet. Hantverkaregatans byggnadsmiljöer var fram till och med 1970–talet bevarade och diskussioner förekom huruvida gatan skulle ingå i det blivande Norets riksintresse för kulturmiljövården. Dock revs flera äldre gårdsmiljöer längs gatan. De nya flerbostadshusen på fastigheten Fyrkanten 2 var dock utformade för att påminna om den äldre bebyggelsen.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning av skorsten i förekommande fall.
  
• Befintliga låga socklar och befintlig utformning av fasadpaneler. Befintlig utformning rörande knutbrädor, vindskivor, listverk samt befintlig utformning rörande fasadkomposition och fönstersättning. Befintliga farstukvistar med tak, takmaterial och räcken.
  
• Befintlig utformning av fönster och fönsterfoder.
  
• Befintlig färgsättning rörande röd slamfärg på träpanel, vit färgsättning på fönster, fönsterfoder, knutbrädor, vindskivor, listverk och farstukvistarnas detaljer. Befintlig blå färgsättning på dörrar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.