Furuhaga, Furan 4

En större närmast kvadratisk byggnad i två hela våningar med valmat mansardtak täckt av tvåkupigt lertegel. Namnet Furuhaga associerar till tallskogen i det närbelägna Lugnet.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Furuhaga, Furan 4

Byggherre: Betzy Lindahl

Arkitekt: Byggmästare Emil Berglund, Insjön

Byggår: 1922

Placering och översiktlig beskrivning

En större närmast kvadratisk byggnad i två hela våningar med valmat mansardtak täckt av tvåkupigt lertegel. På taket finns tio takkupor, en liten glastakkupa och frontespiser på fram– respektive baksida. Taket avslutas med en takterrass inhägnad av ett smidesräcke. Fyra skorstensmurar i vardera hörnet av takterrassen. Skorstenarna har bredare bas och smalare överdel. Sockeln består av huggen granit. Fasaden består av ockragul spritputs med släta vitmålade pilastrar, väggband, vindskivor och fönsteromfattningar.

Omfattningarna är välvda i överkant. Fönstren är korspostfönster utan spröjs. I takkuporna och på vardera frontespisen sitter tvåluftsfönster. I sydvästra hörnet på mötande fasader finns två rundbågiga korspostfönster per våningsplan. Fönstren sitter ihop med en gemensam karm. Framsidan har en entré med två trappor av granit, snett ställda, samt är inbyggd med vitmålade träpanelväggar och rundbågiga fönsteröppningar. Verandans ingångar saknar dörrar medan dörren in till huset är av senare slag. I ingångarna hänger en fris med figursågat mönster i form av balusterdockor. Balkongen på taket har vitmålat träräcke med något figursågade ribbor. Baksidan har en veranda från tidigt 2000–tal i helt avvikande stil.

I sydvästra hörnet av tomten stod fram till år 2020 ett dubbelgaraget uppfört av tegelmurar i kryssförband på en platta av betong. Taket var ett pyramidtak täckt med tvåkupigt lertegel. Två dubbelportar i brunmålat stående spontat virke. Två välvda mindre småspröjsade fönster på baksidan, liknande de som återfinns på samtida stall– och ladugårdsbyggnader. Garaget som vid uppförandet benämndes »bilstall« och var uppfört samtidigt med huset omkring 1922 kan ha varit ett av Dalarnas äldsta garage. Runt tomten löper ett spjälstaket mellan staketstolpar av granit.

Arkitekturstil

Nyklassicism med inslag av jugend. Garaget – eller bilstallet – hade intryck från tidens typiska stall– och ladugårdsarkitektur.

Historik

Doktorinnan Betzy Lindahl lät uppföra Furuhaga år 1922. På gården uppfördes även ett så kallat »bilstall«, ett dubbelgarage i tegel, troligen ungefär samtidigt med huset och kan har varit ett av de första i Noret och Leksand överhuvudtaget. Omkring 1930 öppnades pensionat i byggnaden. Från 1973 drevs ett privat sjukhem i byggnaden. Därefter har det i olika perioder varit gästhem och hem för ensamkommande flyktingbarn. Det senare drevs i regi av kommunen, som köpt fastigheten 2013. Kommunen sålde kring årsskiftet 2019–2020 fastigheten till ett fastighetsbolag vilket ämnade bygga om huset till lägenheter.

Värdebeskrivning

Furuhaga är en på det hela taget välbevarad och imponerande byggnad och har särskilt kulturvärde. Namnet Furuhaga associerar till tallskogen i det närbelägna Lugnet. Att inandas barrskogsluft ansågs under decennierna kring sekelskiftet år 1900 vara bra för hälsan och för nerverna, varför många vilohem och liknande inrättningar byggdes vid barrskogar. Vid Lugnet uppfördes i början av 1900–talet flera liknande anläggningar vilket delvis berättas genom namnen – Korstäppan, Furuliden och Furuhaga – och utgör en del i berättelsen om turismens betydelsefulla historia i Leksand. Furuhaga är också en del i berättelsen om de idéer som uppkom under industrisamhällets framväxt i Sverige i slutet av 1800–talet och som handlade om medelklassens hälsa och som också utspelade sig mot bakgrund av tidens stora frågor såsom städernas ohälsosamma tillväxt, arbetarklassens frammarsch och anspråken på demokrati. I den meningen blev inrättningar såsom Korstäppan, Furuliden och Furuhaga viktiga som möjligheter till vila och lugn på landet långt bort från storstädernas negativa inflytande.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt lertegel. Befintlig utformning rörande skorstenar.
  
• Befintlig utformning av putsfasaderna med spritputs respektive slätputs och grund samt befintlig utformning rörande fasadkomposition, fönstersättning, entréparti och frontespiser.
  
• Befintlig utformning rörande fönster, fönsteromfattningar och entrépartiets veranda.
  
• Befintlig utformning av ockragul färgsättning på puts och vit färgsättning pilastrar, väggband och fönsteromfattningar.
  
• Befintlig utformning av staketstolpar av granit.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.