Fiskgårdarna 11

Modernistisk, rödfärgad timmervilla uppförd under perioden 1960–1980 då särskilt många nya villor i timmer uppfördes i Leksand.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Fiskgårdarna 11

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Einar och Ragnhild Lundström

Byggår: 1968

Placering och översiktlig beskrivning

Modernistisk timmervilla belägen söder om Fiskes och väster om Fiskgatan. I söder finns ännu en modernistisk timmervilla och i väster finns småhusbebyggelse. Byggnaden är i en våning med källare, och har en långsmal grundform med timrad källarnedgång i söder och garage i vinkel i sydväst. Fasad och stomme är rödfärgat liggtimmer. Byggnaden kröns av ett flackt sadeltak med täckning av tvåkupigt taktegel. På västra takfallet finns en hög avsmalnande plåtinklädd skorsten. Hängrännor och stuprör är i koppar. Byggnadens fönster är på övervåningen spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje fönsterbåge. Fönstren omgärdas av ljust gråvita nätta omfattningar med enkla profileringar ovan och nedan. Från källarvåningen finns låga tvåluftsfönster som är blyspröjsade med rutor i antikglas. Byggnaden har en farstukvist med sadeltak mot Fiskgatan. Farstukvisten har svarvade hörnpelare, vilket är vanligt på timmervillor från tiden efter 1900–talets mitt. Ytterdörren utgörs av en trädörr med rombformade dekorationer. På sidan om dörren finns två små blyspröjsade fönster med rutor i antikglas. Farstukvistens räcken utgörs av svart bred locklistpanel. Trappan upp till farstukvisten är i betong täckt med röda sandstensskivor. Trappan flankeras av enkla smidesräcken. Garaget intill byggnaden är har en snarlik utformning som bostadshuset med dubbelport i trä med rombmönster.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen på en relativt stor villatomt som omgärdas av ett falurött enkelt brädstaket. Byggnadens garageuppfart är asfalterad.

Arkitekturstil

Lokalt anpassad funktionalism/modernism. Byggnaden är ett exempel på hur timmerhusbyggandet i Leksand kom att återaktualiseras för villaarkitektur kring och i huvudsak efter 1900–talets mitt. Från 1950-talet och fram till 1980-talet uppfördes särskilt många nya villor i timmer. Sturlidan norr om Tibble samt Timmermansvägen vid Käringberget är exempel på områden med småhus uppförda i liggtimmer. De modernistiska timmervillorna har oftast en form och planlösning lika andra samtida småhus, men med detaljutformning som rör sig åt det dalaromantiska. Exempelvis förekommer ofta kronskorstenar, svarvade hörnstolpar på farstukvistar, blyspröjsade fönster och ibland fönsterluckor. Många trädgårdsmiljöer från perioden är dekorerade med gångplattor i röd sandsten samt omgärdas av gärdesgårdar med rotvirkesportal som ingång till gården.

Utmärkande detaljer

Byggnadens fönsteromfattning och de blyspröjsade källarfönstren, farstukvisten i sin helhet, men särskilt trappen med röd sandstenstäckning.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad.

Historik

År 1826 fanns på platsen Tronsgärdet. Einar Lundström (1910–93) från Piteå utvecklade frimärkshobbyn från skolåren till en affärsverksamhet och startade Frimärkskompaniet och Frimärkshuset, det senare tillsammans med en kollega. När Konsum i Leksand flyttade till den nybyggda Domushallen 1966 köpte Lundström Gamla Konsum och inrättade här lager för Frimärkshuset. Makarna Lundström lät år 1968 uppföra en prydlig timmervilla på Fiskgatan, granne med en snarlik timmervilla. Einars fru Ragnhild, som härstammade från Tibble, dog 2015 varefter villan såldes.

Värdebeskrivning

Lundströms villa har särskilt kulturvärde. Lundströms villa på Fiskgatan är ett praktfullt exempel på den medvetna renässans för timmerhuskulturen som drevs i Leksand från början av 1950–talet. Med distriktsarkitekt Erik Wåhlin och kulturfrämjaren och byggnadsingenjören Knis Karl Aronsson i spetsen samlades och spreds kunskap om den historiska timmerhuskulturen, bland annat genom att bygga upp Leksands hembygdsgårdar, man spred kunskapen om timringshantverket och höll årliga kurser i timring, man lät rita och bygga nya moderna husmodeller av timmer, timmerhusföretag startades och kommunen främjade timmerhusbyggandet i byggplaneringen. På så sätt ville man under den moderna epoken utveckla Leksand tillsammans med historien, bevara bygdens kulturvärden och sträva efter att nya byggnader skulle samspela med den historiska kulturmiljön. Byggnaden är mycket välbevarad till sina detaljer och har även höga materialmässiga kvaliteter som manifesteras genom exempelvis sandstensdetaljer och avvattningsdetaljer i koppar, vilket bidrar till värdet.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintlig utformning beträffande skorsten. Befintlig utformning beträffande kopparstuprör och kopparhängrännor.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och färgsättning (faluröd med vita vindskivor, fönster och hörnstolpar på farstukvisten). Befintlig utformning beträffande blottlagd timmerstomme som fasad.
  
• Befintlig fönstersättning samt befintlig utformning beträffande fönster. Befintliga fönsteromfattningar. Befintliga blyspröjsade källarfönster.
  
• Befintlig farstukvist med svarvade hörnstolpar. Befintlig ytterdörr och befintliga blyspröjsade sidofönster med rutor i antikglas. Befintliga smidesräcken. Befintlig trapp med röd sandstenstäckning.
  
• Befintliga garageportar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.