Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Fiskgårdarna 10

Modernistisk timmervilla som är ett exempel på hur timmerhusbyggandet i Leksand kom att återaktualiseras för villaarkitektur kring och i huvudsak efter 1900-talets mitt.

Fiskgårdarna 10 från Fiskgatan i öster..

Fiskgårdarna 10 från Fiskgatan i öster. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Fiskgårdarna 10

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggherre: Lars Mats

Byggår: 1966–67

Placering och översiktlig beskrivning

Modernistisk timmervilla belägen norr om Fisk Lassas och väster om Fiskgatan. I norr finns ännu en modernistisk timmervilla och i väster finns småhusbebyggelse. Byggnaden är i en våning med källare, och har en långsmal grundform med en vinkeltillbyggnad i sydväst. Fasad och stomme är rödfärgat liggtimmer. Byggnaden kröns av ett flackt sadeltak med täckning av tvåkupigt taktegel. På västra takfallet finns en komplex kronskorsten. Byggnadens vindskivor är vitmålade och mönstersågade efter teglet på ovansidan. Byggnadens fönster är spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje fönsterbåge. Byggnaden har en farstukvist med sadeltak mot Fiskgatan. Farstukvisten har svarvade hörnpelare, vilket är vanligt på timmervillor från tiden efter 1900–talets mitt. Ytterdörren utgörs av en trädörr med rombformade dekorationer. På sidan om dörren finns ett litet blyspröjsat fönster med rutor i antikglas.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen på en relativt stor villatomt som omgärdas av en häck, och ett falurött enkelt brädstaket. Ingången till tomten markeras av en gul spjälgrind och en stensättning med betongplattor som har frilagd grusballast ovantill.

Arkitekturstil

Lokalt anpassad funktionalism/modernism. Byggnaden är ett exempel på hur timmerhusbyggandet i Leksand kom att återaktualiseras för villaarkitektur kring och i huvudsak efter 1900–talets mitt. Från 1950-talet och fram till 1980-talet uppfördes särskilt många nya villor i timmer. Sturlindan norr om Tibble samt Timmermansvägen vid Käringberget är exempel på områden med småhus uppförda i liggtimmer. De modernistiska timmervillorna har oftast en form och planlösning lika andra samtida småhus, men med detaljutformning som rör sig åt det dalaromantiska. Exempelvis förekommer ofta kronskorstenar, svarvade hörnstolpar på farstukvistar, blyspröjsade fönster och ibland fönsterluckor. Många trädgårdsmiljöer från perioden är dekorerade med gångplattor i röd sandsten samt omgärdas av gärdesgårdar med rotvirkesportal som ingång till gården.

Utmärkande detaljer

Byggnadens skorsten och påkostade vindskivor. Farstukvisten i sin helhet.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad.

Historik

I november 1966 beviljades Lars Mats, byggnadskonsulent i Leksands kommun, bygglov för timmervillan som uppfördes strax därefter.

Värdebeskrivning

Mats villa har särskilt kulturvärde. Den är ett praktfullt exempel på den medvetna renässans för timmerhuskulturen som drevs i Leksand från början av 1950–talet. Med distriktsarkitekt Erik Wåhlin och kulturfrämjaren och byggnadsingenjören Knis Karl Aronsson i spetsen samlades och spreds kunskap om den historiska timmerhuskulturen, bland annat genom att bygga upp Leksands hembygdsgårdar, man spred kunskapen om timringshantverket och höll årliga kurser i timring, man lät rita och bygga nya moderna husmodeller av timmer, timmerhusföretag startades och kommunen främjade timmerhusbyggandet i byggplaneringen. På så sätt ville man under den moderna epoken utveckla Leksand tillsammans med historien, bevara bygdens kulturvärden och sträva efter att nya byggnader skulle samspela med den historiska kulturmiljön.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintlig kronskorsten. Befintlig utformning beträffande vindskivor.
  • Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och färgsättning (faluröd med vita vindskivor, fönster och hörnstolpar på farstukvisten). Befintlig utformning beträffande blottlagd timmerstomme som fasad.
  • Befintlig fönstersättning samt befintlig utformning beträffande fönster.
  • Befintlig farstukvist med svarvade hörnstolpar. Befintlig ytterdörr och befintligt blyspröjsat sidofönster med rutor i antikglas.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: