Fiskes, Fiskgårdarna 19

Fiskes är en ålderdomlig kringbyggd gård med härbre. Den sammanhållna rödfärgade och ålderdomliga fasaden mot Rättviksvägen är särskilt utmärkande.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Fiskes, Fiskgårdarna 19

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Ålderdomlig kringbyggd gård med härbre i sydväst. Gården är belägen söder om korsningen mellan Fiskgatan och Rättviksvägen. Samtliga byggnader på gården är i timmer och är rödfärgade, med sadeltak täckta av tvåkupigt taktegel. Från gårdstunets sydöstra sida i klockvis följd finns följande byggnader: en sidokammarstuga (före detta enkelstuga) i 1 och ½ våning, en uthuslänga med portlider, i vinkel mot uthuslängan en loftstuga i två våningar som ombyggts och inretts till bostad, i vinkel med loftstugan en manbyggnad i två våningar sammanbyggd med en uthuslänga som innefattat en affär, vidare ett portlider och ett fäjs. Slutligen mot korsningen mellan Rättviksvägen–Fiskgatan finns en tröskloge med påbyggt garage.

Sidokammarstugan är en enkel faluröd timmerbyggnad utan panel med flackt sadeltak och spröjsade tvåluftsfönster i symmetrisk fönstersättning. Byggnaden har en farstukvist med profilsågade hörnbrädor in mot gårdstunet i norr. På taket finns en enkel tegelskorsten. Byggnadens stomme är ålderdomlig men övriga detaljer är sannolikt tillkomna i samband med en genomgripande renovering kring under 1900–talets senare hälft. Byggnaden vilar dessutom på en betonggrund med källare, vilket är ännu ett tecken på att den genomgått en genomgripande omdaning någon gång under 1900–talet. Uthuslängan med portlider har ett flackt tak och är till stor del inklädd i locklistpanel. I öster finns ett entréparti med grön dörr som flankeras av två fönster. Byggnaden har i övrigt flera röda, bruna och svarta dörrar och portar. Vid nock i väster finns en svart vindflöjel i smidesjärn med formen av en stiliserad katt.

Loftstugan är en smal byggnad i två våningar som kraftigt ombyggts till bostadshus kring 1900–talets mitt. Vid nock i norr finns en vindflöjel som avslöjar årtalet för ombyggnationen. Byggnaden vilar på en grund av liggande granitblock. På dess framsida, in mot gårdstunet, finns en trappgång och farstukvist med enkla profilsågade hörnstolpar. Byggnadens ytterdörrar är mörkgröna i trä. Byggnaden är i sin helhet inklädd i röd locklistpanel, förutom bakom farstukvisten och trappgången där panelen är färgad i en varm gul ton. Byggnadens fönster är i huvudsak kvadratiska tvåluftsfönster med spröjs som avdelar två kvadratiska rutor. Ett flackt sadeltak med en enkel tegelskorsten kröner byggnaden. Manbyggnaden är en enkelstuga i två våningar. Nertill finns en grund av huggen granit. Byggnaden är inklädd i liggande fasspontad och faluröd panel, med vitmålade släta knutlådor. Byggnadens fönster är spröjsade äldre tvåluftsfönster med enkel brädomfattning där varje båge har tre kvadratiska rutor. Högst upp på gaveln mot väster finns ett lunettfönster. Fönstren och fönsteromfattningarna är vita. Mot gårdstunet finns en inbyggd kallfarstu i två våningar med pulpettak. Byggnaden kröns av ett flackt sadeltak med inbyggda takutsprång. På det norra takfallet finns en enkel hög skorsten i tegel.

Uthuslängan med affär, portlider och fäjs är liksom ovannämnda enkelstuga belägen längs Rättviksvägen. Byggnadsdelen är inklädd i rödfärgad liggande fasspontad panel samt locklistpanel och har fem äldre fönster av samma typ som enkelstugan som beskrivs ovan mot Rättviksvägen. På samma sida av byggnaden finns även två par rödfärgade träportar, varav de stora utgör ett portlider. På det gamla fäjset finns fyra numer igensatta fönster med vita fönsteromfattningar. Mot gårdstunet finns flera olika bräddörrar samt en enkel farstukvist med profilsågade hörnbrädor. Trösklogen med tillbyggt garage i korsningen mellan Fiskgatan och Rättviksvägen har en blottlagd liggtimmerstomme och en liten dörr mot Rättviksvägen. Byggnadens knutar är inklädda i släta knutlådor, och vindskivorna är tudelade med röd underliggande bräda och vit överliggande bräda. Längst västerut på den stora tomten finns ett falurött kortsideshärbre i timmer med brädfodrade knutar. Byggnaden vilar på ett underrede med granitplintar.

Miljö och omgivning

Fiskes är belägen på en stor gård med utbredda grönytor mot sydväst. Mot Fiskgatan finns ett enkelt staket med slår som hänger på granitstolpar. Där finns även ett större vårdträd. På gårdstunet finns en grusrundel med en flaggstång med granitfundament i mitten.

Utmärkande detaljer

Gården är i sin helhet utmärkande – det är ovanlig äldre kringbyggd gård med centralt läge. Den sammanhållna rödfärgade och ålderdomliga fasaden mot Rättviksvägen är särskilt utmärkande.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Många av byggnaderna har genomgått mer eller mindre omfattande detaljförändringar från och med 1900–talets mitt och framåt, vilket påverkar helhetsintrycket av gården. De flesta stommar och gården som helhet är dock välbevarad från 1800–talet.

Historik

År 1826 var här åkermark, Tronsgärdet. Gården började bebyggas i slutet av 1830–talet. De första byggnaderna var huset samt längan efter Rättviksvägen. År 1835 gifte sig Fisk Margreta Ersdotter och Isakes Anders Andersson. Fisk Margreta kom från Gammel Jerkers och fick i arv med sig loftstugan, som rullades på stockar till Fiskes. Isakes Anders kom från Dundergården i Heden men tog sig gårdsnamnet Fisk efter hustrun. Fisk Anders ärvde en stuga från Dundergården, som också den rullades på stockar ända från Heden. Det är den stugan som står fritt mot Fiskgatan.

Fisk Anders byggde upp gården och drev jordbruket och på vintrarna arbetsvandrade han till Stockholm där han var träarbetare. Han dog i Stockholm och begravdes på Norra kyrkogården. Det sägs att »han arbetade ihjäl sig«.

Fiskes blev en samlingspunkt för folk som från Åsbyggebyarna hade ärenden till Noret eller besökte kyrkan på söndagarna. Här drack man kaffe och åt sitt smörgåspaket och språkade. Det hände att man också övernattade. Ofta var det fullt av fällar på köksgolvet. I »farstallet« fanns 8 spiltor för hästarna. På gården övernattade även läsbarn från exempelvis Lindbergsbyarna och Risholn.

På 1870–talet kom Backolas Nils Ericsson hit från Järna och hyrde rum. Han sydde kepsar som han sedan gick omkring och sålde på gårdarna. Tillsammans med Fisk Margreta startades en manufakturaffär i längan efter Rättviksvägen. Efter en tid anslöt sig Fisk Anders Andersson, bror till Fisk Erik, som då var gårdens husbonde. Rörelsen utvidgades och flyttade till Norsgatan under namnet Nils Ericssons Manufaktur– & Klädeshandel. Fisk Anders tog sig namnet Anders Fischer och fortsatte sin affärskarriär i Stockholm.

Fisk Erik Andersson gifte sig med Maria Sofia Zetterström från Aspeboda. Dottern Fisk Anna gifte sig 1918 med Yr Carl Olsson, Yr Calle, och bodde på 1970–talet fortfarande kvar på gården.

Till gården kom 1914 konstnären Hans Reiss, som flykting från Tyskland innan första världskrigets utbrott. Reiss hyrde ett rum i loftstugan. År 1923 for han till sin bror i Amerika. Hans skulle vara borta ett år och lämnade hela sitt bohag och böcker kvar på gården, men han återvände aldrig och hördes aldrig av. Kvar på gården lämnades också en fin byst av Reiss föreställande ringaren »Bond Jerk«. Skulpturen låg i en vedbod i 28 år innan den togs fram 1958 och placerades invid klockstapeln. Bond Erik Andersson var från Plintsberg och auktionerades som barn ut för att växa upp som fosterbarn i en annan familj.

Stugan vid Fiskgatan flyttades in ett stycke och vreds med gaveln mot gatan då gatan breddades på 1950–talet. Vid samma tid krävde municipalsamhället att trösklogen i vägkorsningen skulle bort då den hindrade trafiken. På Fiskes bedrevs fortfarande jordbruk vid denna tid och man kunde inte gå med på kravet. Trösklogen blev kvar. Jordbruket avvecklades omkring 1963–64 som ett av de sista i Noret.

Värdebeskrivning

Fiskes har särskilt kulturvärde. Gården är vid sidan av Gammel Jerkers den bäst bevarade av Norets gamla bondgårdar och utgör ett mycket speciellt spår av det äldre bondesamhället i Noret från en av de byklasar som utgjorde Norets by. Gården berättar om de komplext sammansatta byarna i Leksands bondesamhälle, präglade av småbrukare som under knappa omständigheter hade allehanda viktiga sysslor och funktioner vid sidan av jordbruket. Gården fungerade också som en mötesplats framför allt för bybor från norra Leksand. Det var också den gård som längst fram i tiden drev jordbruk i Noret. Byggnaderna på gårdarna är knuttimrade och ålderdomliga och utgör således omistliga källor till kunskap och förståelse beträffande timmerhuskulturen i äldre tider. Vidare är byggnaderna belägna runt ett kringbyggt gårdstun, något som också är karaktäristiskt för Leksandsbygden. Den delen av gården som är belägen mot Rättviksvägen är helt sluten och utgör en mycket karaktäristisk och miljöskapande fond till gaturummet. Även byggnadens gårdsmiljö västerut längs Rättviksvägen är mycket karaktäristisk och med mycket höga kulturvärden. Vidare är utrymmet mycket viktigt för förståelsen av gårdens historiska läge på öppen odlingsmark tillhörande byn Noret. Utrymmet är även en buffertzon mot gårdens härbre som står beläget i tomtens västra hörn, på behörigt avstånd från gårdstunet för att skydda byggnaden vid eventuella eldsvådor.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande takutsprång. Befintliga vindflöjlar.
  
• Befintliga äldre locklistpaneler och liggande fasspontade paneler samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig faluröd färgsättning samt vit färgsättning på farstukvistar samt fönster, knutlådor och vindskivor där detta sedan tidigare förekommer.
  
• Befintlig utformning beträffande fönster och fönsteromfattningar. Befintliga äldre fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga synliga grundmurar i granit.
  
• Befintliga äldre dörrar och portar. Befintliga smidesdetaljer på dörrar. Befintliga dörromfattningar.
  
• Befintliga farstukvistar och trappgångar. Befintliga profilsågade snickerier på farstukvistar.
  
• Befintliga staketstolpar och flaggfundament i granit.
  
• Befintlig växtlighet på gården, särskilt vårdträdet mot Fiskgatan.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.