Fisk Lassas, Fiskgårdarna 20

Gården består av ett större bostadshus och tre äldre ekonomibyggnader som ombyggts till bostäder och förråd i senare tid. De flesta byggnaderna är till sin form bevarade från tiden kring sekelskiftet år 1900.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Fisk Lassas, Fiskgårdarna 20

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Gård bestående av ett större bostadshus och tre äldre ekonomibyggnader som ombyggts till bostäder och förråd i senare tid. Gården är belägen norr om Gammel Jerkers gård. I öster finns Fiskgatan, i norr och väst småhusbebyggelse uppförd under 1900–talet.

Huvudbyggnaden i två våningar med ljusgrå liggande och stående spontpanel var ursprungligen en parstuga i två våningar. Byggnaden har ombyggts och tillbyggts i flera omgångar, bland annat genom två stora flygelpartier och mellan dem en glasveranda som idag är igensatt till vanlig fasad. Byggnadens fasad består som sagt av spontpanel som indelas i olika fasadfält av mörkare grå släta knutlådor och profilerade midjelister. De flesta av byggnadens fönster är spröjsade tvålufts träfönster med engelskt röda bågar och vit karm. Fönsteromfattningarna utgörs av enkla brädfodringar med profilerat fönsteröverstycke. Längst upp på byggnadens gavlar finns karaktäristiska spetsbågiga gavelfönster med tre rutor. Byggnaden kröns av sadeltak som är täckta av tvåkupigt taktegel. Ovan taket finns två enkla tegelskorstenar. Takutsprånget är dekorerat med taktassar. Byggnaden har genomgått flera förändringar sedan den senast inventerades på 1970–talet. Den liggande och stående panelen är exempelvis nytillkommen som ersättning för en äldre enklare liggande fasspontpanel. I samband med detta ändrades färgsättningen från gräddvit till ljusgrå/grå. De flesta av byggnadens fönster har också utbytts, dock mot nya av hög utformningsmässig kvalitet. Slutligen har den karaktäristiska glasveranda som tidigare fanns i söder byggts för och blivit ett fasadparti.

Den södra gårdslängan består av ett korsplanshus i 1 och ½ våning mot Fiskgatan som är sammanlänkat med en byggnadslänga i två våningar i väster. Hela byggnadskroppen är inklädd i liggande rödfärgad fasspontpanel och kröns av sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning. Ovanpå taket finns flera äldre tegelskorstenar som är utkragade upptill. Byggnadens fönster är i huvudsak vita spröjsade två– och treluftsfönster där varje båge har tre rutor. Särskilt fönsterrik är byggnaden åt söder, där inte mindre än 17 sådana fönster pryder fasaden. Fönsteromfattningarna utgörs av enkla brädfodringar med profilerade fönsteröverstycken ovan. Längs korsplanshusets norrsida finns en långbro bevarad. Detaljer som stolpverk, snedslåar och räcke är profilsågade i snickarglädjestil. Där finns även två äldre dörrar varav en äldre parspegeldörr med spröjsad överluft.

I väster finns en äldre bodlänga med bland annat två äldre källarstugor på hörnen. Källarstugorna har blottlagda timmerfasader, byggnaden är i övrigt inklädd i kilsågad locklistpanel. Alla fasadpartier är faluröda. Byggnaden kröns av ett sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning. I söder finns en skorsten i tegel med utkragning ovantill. Källarstugorna har karaktäristiska utanpåliggande trapphus med profilsågade hörnbrädor, dropplister och slätpanel. På den norra källarstugan finns ett ålderdomligt blyspröjsat fönster samt ett äldre träfönster på gaveln. Källaren nås via en rödfärgad port på gaveln mot norr. Även den södra källarstugan har ålderdomliga fönster. De flesta av byggnadens dörrar är mörkgröna bräddörrar med enkel vit omfattning, eller rödmålade större portar.

Byggnaden längst västerut är en ekonomibyggnad som ombyggts till flerbostadshus. Byggnaden är enkel med fasad i locklistpanel, sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning samt vita spröjsade tvåluftsfönster.

Miljö och omgivning

Den norra delen av gården är i hög utsträckning hårdgjord med asfalt och används idag som parkeringsplatser. Gården omgärdas av ett falurött spjälstaket på granitstolpar.

Utmärkande detaljer

Källarstugorna på bodlängan i väster. Den äldre farstukvisten på bostadslängan i söder. Storleken och formen på den ursprungliga manbyggnaden. Gavelfönster på manbyggnaden.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

De flesta byggnaderna är till sin form bevarade från tiden kring sekelskiftet år 1900. Detaljer så som fönster, dörrar, fasader och färgsättning är dock på nästan alla byggnader utbytta (förvisso mot nya detaljer av förhållandevis god kvalitet). Exempelvis har manbyggnadens fasad i sin helhet utbytts från enkel liggande fasspontad gräddvit panel till liggande och stående ljusgrå panel med midjeband. Gavelfönstren på manbyggnaden är dock gamla. Det samma gäller fönstren och trappgångarna på källarstugorna i väster och brokvisten på korsplanshuset i söder. De flesta av gårdens skorstenar är också äldre.

Historik

Vid tiden för storskiftet år 1826 fanns här åkermark, kallad Tronsgärdet. Gården bebyggdes strax efter storskiftet genom Fisk Per Larsson och gården är uppkallad efter sonen, Fisk Lars Persson. Det stora huset var ursprungligen en parstuga som uppfördes 1830. Stugan byggdes senare på med en glasveranda och kläddes in med gräddvit spontpanel. En tid uthyrdes rum till resande i denna byggnad.

I gårdslängan med rödfärgad spontpanel fanns butikslokal, bageri och bostadsrum. Huset hade fram till omkring år 1980 tre brokvistar av olika slag. På gaveln mot Fiskgatan fanns två stora skyltfönster. Här drev en gång Anders Skoog bageri och café, och han hade även sommarservering vid Barkdal. Skoog efterträddes av Hagström och Sandberg 1926–31 och »Kaffestugan« övertogs till sist av Konsum. Därefter fanns en cykelaffär i lokalerna.
Den vinkelställda bodlängan består av två källarstugor, »kuppbud«. I den södra stugan hade flickorna Skoog mangelbod.

Parallellt med bodlängan västerut men åtskild av en smal före detta fägård ligger en före detta ekonomibyggnad uppförd 1902. Den nordligaste delen revs på 1960–talet för att lämna utrymme för en villatomt. Den södra änden har länge varit ett bostadshus i två våningar. I byggnaden drev Thynell & Skoog tryckeri på 1910–talet. Tryckeriet övertogs 1917 av F.V. Olsson, (»Tryckar–Olsson«), som omkring år 1919 flyttade det till Hantverkaregatan. Därefter inrymdes en tid en polisstation i byggnaden.

Anders Skoog byggde ett nytt hus tvärs över Fiskgatan 1912 och öppnade där Skoogs Speceri– och Diversehandel. Huset var en reveterad träbyggnad. Skoog drev rörelsen till 1940 då den övertogs av Axel Stenback som fortsatte under namnet Stenbacks Livsmedel.
På Fisk Lassas hade också Anders Skoogs bror Erik hovslageri.

Uthusen och bodarna var byggda över tomtgränserna vilket lantmäteriet sökte komma till rätta med i samband med tomtregleringar på 1920–talet. I ett brev till lantmäteriet klagade en till Stockholm utflyttad Leksandskvinna över lantmäteriets försök att ändra på detta märkliga förhållande, då hon ansåg att detta var utmärkande för Leksand och därmed inte skulle ändras på.

Kring år 1983 renoverades gården och husen byggdes om för att inrymma flera lägenheter. Entreprenör var Nils Skoglunds Bygg, som även hade förvärvat gården. Ritningarna utfördes av Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor.

Värdebeskrivning

Fisk Lassas är en märkligt tillkommen och uppställd gårdsbildning som berättar om de variationer i byggnadssättet och gårdsmönster som kunde förekomma inom ramen för den traditionella byggnadskulturen. Vidare om hur bondgårdens olika byggnader kom till användning och förändrades för en rad nya och skilda verksamheter, vilka var en del av den rätt snabba samhällsomvandling så som denna tog form i Noret kring år 1900. På gården finns även detaljer i form av exempelvis en farstukvist med snickarglädjekaraktär som kan berätta om hur industrimässigt sågade trävaror kom att få utbredning i Leksand under 1800–talets senare hälft. Bodlängan och den södra gårdslängan har särskilt kulturvärde då de är välbevarade både i detalj och som helhet. Huvudbyggnaden och den västra byggnaden har i jämförelse genomgått mer markanta förändringar och bedöms ha högt kulturvärde.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande takutsprång.
  
• Befintlig utformning beträffande fönstersättning och fasadmaterial (fasspontad liggpanel, locklistpanel eller blottlagd timmerstomme).
  
• Befintlig faluröd färgsättning där den förekommer.
  
• Befintliga äldre fönster och fönsteromfattningar på källarstugorna. Befintliga gavelfönster på manbyggnaden. I övrigt befintlig utformning beträffande spröjsade två– och treluftsfönster samt fönsteromfattningar.
  
• Befintliga farstukvistar och trappgångar. Befintliga profilsågade snickerier och andra detaljer på farstukvistar.
  
• Befintligt spjälstaket samt befintliga staketstolpar i granit.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.