Faktoriet

Faktoriet är en timmerbyggnad om en och ½ våning med flackt sadeltak belägen invid kajen, nästan under Leksandsbron.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Faktoriet

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Faktoriet uppfördes 1872 och är en stor timmerbyggnad om 1 och ½ våning med flackt sadeltak belägen invid kajen, nästan under Leksandsbron. Taket är täckt med tvåkupigt taktegel. Mitt på byggnadens södra fasad finns en enkel takkupa. Byggnaden är rödfärgad och delvis inklädd i liggande fasspontad panel samt locklistpanel. Detaljer så som takutsprång, knutbrädor och fönsteromfattningar är vita. Den södra delen av byggnaden har en kraftigt indragen fasad som bildar en veranda eller farstukvist med två pardörrar som är ockragula med vita omfattningar. Även timmerväggen i indraget är ockragul. I fasadlivet mot söder finns staket med spjälor i kryss och enkla timmerpelare som håller upp byggnadens övervåning ovan farstukvisten. Pelarna är dekorerade med profilsågade snedslåar. Ovan entrén till farstukvisten hänger en skylt med texten Leksand.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen intill kajen, och har anknytning till sjöfarten i Leksand. I norr finns en grönskande sluttning med flera björkar.

Utmärkande detaljer

Byggnadens form med en kraftigt indragen bottenvåning och de pelare som håller upp övervåningen i söder. Utformningen av byggnadens entréparti. Skylten »Leksand«.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad från 1900–talets början.

Historik

Ångbåtstrafiken på Siljan – som hade börjat 1839 med hjulångaren Prins August – fick ett rejält uppsving under andra hälften av seklet. Förutom flottningsorganisationen, med sin växande ångbåtsflotta, etablerades också två nya bolag för trafik med passagerare och gods på Siljan och den anslutande farbara delen av Österdalälven: Mora Ångbåtsbolag 1866, som 1873 blev Österdalarnes Ångbåtsbolag, samt uppstickaren Ångfartygs AB Gustaf Wasa 1875 som skaffade det ståtliga fartyget med namnet Gustaf Wasa och öppnade trafikled 1876.

Faktoriet uppfördes 1872 samtidigt som arbete utfördes på »Lilla Kajen«, enligt Norets byalags räkenskaper. Kostnaden för byggnaden blev 1 500 riksdaler. Ändamålet med byggnaden var att härbärgera fraktgods och tre av ytterväggarna var från början fönsterlösa medan en tvärgående innervägg hade öppning mot ångbåtsbryggan. I byggnaden förvarades fraktgods och här väntade även passagerare på båtarna. Själva godshanteringen samt kajplats och vedupplag arrenderade Norets byalag ut till ett rederi. Så hade Gustaf Wasa–bolaget engagerat läderhandlare Alfred Kruse att bedriva faktorirörelse vid kajen i Leksand. Man betalade hyra för magasin och kaj och hyra för gården för upplag av inventarier. Den dåliga lönsamheten och den samtida ekonomiska världsdepressionen betydde dock snart slutet för Gustaf Wasa–bolaget, som gick upp i konkurrenten Österdalarnes Ångbåtsbolag. Faktoriet kallades utanför Leksand för Siljansfaktoriet. På speditionssidan anlitade Österdalsbolaget fram till 1884 G. Thorslunds faktori i Tunsta. Godshanteringen förlades därefter till Siljansfaktoriet.

I början av 1900–talet byggdes Faktoriet om med en övervåning och fick fönster. I januari 1906 överlämnade Norets byalag ångbåtsbryggan och Faktoriet till Leksands–Norets municipalsamhälle. Järnvägens ankomst till Leksand 1914 ändrade drastiskt villkoren för den båtburna godshanteringen. År 1925 hamnade dessutom Faktoriet i skuggan av den nya bron över älven (Leksandsbron). Den reguljära passagerartrafiken minskade i betydelse medan turisttrafiken fick ökad betydelse. Faktoriet blev säte för turisttrafikföretag på Siljan. Passagerartrafiken stagnerade dock allt mer och 1957 upplöstes Österdalarnas Ångbåtsbolag och den reguljära passagerartrafiken upphörde. . Ett av passagerarfartygen, Gustaf Wasa, fortsatte med turisttrafik i regi av AB Turisttrafik, senare under namnet AB Siljans Båttrafik. Det nya bolaget fick kontor i Faktoriet.

Värdebeskrivning

Faktoriet har särskilt kulturvärde. Byggnaden är en av de äldsta kvarvarande byggnaderna i Noret och berättar om den historiska båttrafiken på Österdalälven. Under 1800–talets senare del och innan järnvägens ankomst till Leksand 1914 var båt från Insjön ett av de vanligaste sätten att ta sig till Leksand söderifrån. På älven och Siljan förekom även omfattande flottnings– och fraktverksamhet historiskt.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga fasad/stomme. Fasadens befintliga utformning med liggande fasspontpanel, locklistpanel och blottlagt timmer.
  
• Byggnadens befintliga färgsättning, faluröd med vita fönster och fönsteromfattningar samt ockragul dörr och timmervägg på bottenvåningen i söder.
  
• Befintliga snickerier kring verandan/farstukvisten i söder.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial.
  
• Befintliga fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga ytterdörrar.
  
• Befintlig skylt Leksand.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.