F.d Arrendatorsgården, Prosten 1

Arrendatorsbostaden utgörs av flera byggnader belägna kring ett glest fyrkantigt gårdstun. Själva Arrendatorsbostaden utgörs av en faluröd timrad stuga i söder.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Före detta Arrendatorsgården, Prosten 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Före detta Arrendatorsgården är en större anläggning belägen söder om sockenstugan, väster om hembygdsgården och nordöst om prostgården. Arrendatorsgården utgörs av flera byggnader belägna kring ett glest fyrkantigt gårdstun. I norr finns två stora byggnader med oklart ursprungligt användningsområde. Den största av byggnaderna är belägen i väster och är byggd i en vinkelform. Byggnaden är i huvudsak uppförd i timmer och har en blottlagd stomme som är faluröd med svarta knutlådor. Även de portar som leder in till byggnaden är svarta. Den andra byggnaden är nyare och har en vit putsad/reveterad bottenvåning som på den östra långsidan genombryts av faluröda garageportar.

Byggnaden har ett brant och högt sadeltak, och gavlar med faluröd lockpanel.
I väster finns ett falurött timrat gavelhärbre på stolpunderrede i trä med svarttjärade trädörrar. Det är »Gästishärbret« från början av 1800–talet. Övervåningen är utkragad och taktäckningen består av lertegel. Vidare finns en länga med tröskloge och bod. Även dessa byggnader är faluröda i timmer. Byggnaderna har sadeltak med tvåkupig tegeltäckning, och svarta knutlådor samt dörrar och fönsterluckor. Syllstockarna på båda byggnaderna har karaktäristiska lufthål.

Själva arrendatorsbostaden utgörs av en faluröd timrad stuga i söder. Byggnaden har möjligen varit en parstuga eller enkelstuga, men har byggts om i flera omgångar. Ovanpå finns ett brantare sadeltak med tegeltäckning. En enkel men bred skorsten med utkragning finns på det södra takfallet. Byggnadens fönster är kvadratiska tvåluftsfönster där varje båge har två nära kvadratiska rutor som avdelas av en enkel mittspröjs. På byggnadens framsida finns spår av en tidigare ingång mitt i fasaden, men där finns idag ett fönster. Idag finns två ingångar på var sida av byggnadens framsida. Den östra består av en enkel pariserblå karosseripanelsdörr med vit omfattning och fönsterruta. Den västra består av en mer ålderdomlig tjärad trädörr med snedmönster.

Miljö och omgivning

Byggnaden är en av flera kyrkligt anknutna byggnader på kyrkudden.

Arkitekturstil

Byggnaderna är inte tydligt anknutna till någon särskild arkitekturstil.

Utmärkande detaljer

Dörrarna på samtliga byggnader. Bruket av svarttjärade knutbrädor. Lufthål i syllstocken på de byggnader som står på västra sidan av gårdstunet.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Svårbedömt beträffande de stora byggnaderna i norr. Stommen på den timrade byggnaden är sannolikt äldre.

Ekonomibyggnaderna i väster är tillsynes välbevarade i sin helhet. Arrendatorsbostaden har ombyggts vid flera tillfällen, dock senast kring 1900–talets mitt, och det finns fortfarande flera ålderdomliga detaljer, exempelvis i form av dörrar och fasadutformning.

Historik

Prästens jordbruk sköttes av en dräng eller rättare. I slutet av 1800-talet arrenderades jordbruket ut till en arrendator. Den siste arrendatorn var Nils Söderlind som flyttade från gården 1898.

Värdebeskrivning

Arrendatorsgården har särskilt kulturvärde. Anläggningen var en viktig beståndsdel i kyrkoväsendets historiska försörjning och flera av byggnaderna som finns bevarade på platsen har historiskt fungerat i detta avseende. Därigenom kan anläggningen även berätta om prästerskapets liv och förutsättningar i äldre tider.

Värden/var varsam med - Ekonomibyggnader i norr:

• Timmerbyggnadens befintliga stomme, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
• Befintlig utformning beträffande takmaterial.
• Befintlig utformning beträffande byggnadernas fasader.
• Befintlig färgsättning på timmerbyggnaden, faluröd med svarta knutar och dörrar.

Värden/var varsam med – Ekonomibyggnader i väster:

• Byggnaderna i sin helhet, särskilt beträffande byggnadernas befintliga form, stomme, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintliga svarta dörrar och luckor.
  
• Befintlig färgsättning, faluröd, och på längan med tröskloge och bod svarta knutbrädor.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial.
  
• Befintlig utformning beträffande lufthål vid syllstockar. Befintlig utformning beträffande underredet på härbret.

Värden/var varsam med – Arrendatorsgården

• Byggnaden i sin helhet, särskilt beträffande dess befintliga form, stomme, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintlig skorsten.
  
• Befintliga dörrar och fönster.
  
• Befintlig färgsättning, faluröd med vita fönster och fönsteromfattningar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.