Dalahemmet

Med två– och en halv våning samt källarvåning och med imponerande storlek utgör huset ett tilldragande blickfång från älven och bron.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Dalahemmet, Haggas 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Byggherre: Oscar Sundelin

Byggår: 1901

Placering och översiktlig beskrivning

Med två– och en halv våning samt källarvåning och med imponerande storlek utgör huset ett tilldragande blickfång från älven och bron.

Arkitekturstil

Vid uppförandet var huset ett utmärkt exempel på den panelarkitektur, den så kallade schweizerstilen, som var rådande mode i slutet på 1800–talet. Några av stilens kännetecken var förutom uppbruten symmetri, olikriktad panel i olika väggfält och ljust målade fasader även lövsågade utsmyckningar. Den stora verandan mot älven har senare byggts in och några fönsteromfattningar har ändrats.

Historik

Vid storskiftet fanns här uthus och kålgårdar till Johan Wahlströms gård. En gammal gångväg, Lissbacken, löpte långt fram i tiden mellan älven och Norsgatan. En nuvarande grind till Dalahemmets trädgård markerar i sydvästra hörnet var gångvägen kom ned.
Oscar Sundelin lät uppföra den nuvarande byggnaden 1901 som då fick namnet Oscarsro. Sundelin var född i Sorsele 1854, inspektor vid Dalelfvarnes Flottningsförening 1878–1906 med tjänstebostad i Korsnäsgården vid Edshult, från 1897 kamrer i det nyöppnade kontoret av Kopparbergs Enskilda banks avdelningskontor i Leksand, död 1907. Efter Oscar Sundelins död flyttade hustrun och barnen till Göteborg.

Hotell Dalahemmet öppnade 1908 och drevs av fru Ida Böös till 1935. Därefter fanns här Dalahemmets matsalar till omkring år 1960. Senare har huset använts både för bostadslägenheter och för servicelokaler till Leksands radio, »Radio–Linds«.

Värdebeskrivning

Dalahemmet med tillhörande trädgård har ett kulturvärde. Denna stora träbyggnad berättar om hur Norets sydsluttning mot älven under slutet av 1800–talet blev ett attraktivt område för såväl tjänstemän i privatbostäder som turister på hotell. Byggnaden har tjänstgjort i båda funktionerna. Byggnaden kan även berätta om hur industrimässigt sågade trävaror fick en större betydelse i det sena 1800–talets byggnadskick i Leksand. Att byggnadens värde inte bedöms som särskilt beror på att många originaldetaljer utbytts eller omdanats.

Värden/var varsam med:

• Befintliga skorstenar
  
• Befintlig kvarvarande äldre fasspontpanel. Befintlig fasadutformning med liggande fasspontpanel.
  
• Befintliga spetsvinkliga stuprör.
  
• Befintliga äldre fönster och dörrar. Befintlig utformning beträffande fönster och dörrar samt fönster och dörromfattningar.
  
• Befintliga ursprungliga detaljer i snickarglädjestil, exempelvis dekorelementen vid nock.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens takutsprång, med synliga taksparrar och vitmålad slätpanel.
  
• Befintliga terrassmurar i trädgårdsanläggningen.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.