Claësons Minne, Domaren 6

Claësons Minne uppfördes 1902-1903 och är en mäktig rektangulär herrgårdslik byggnad med säteritak och två kupolkrönta tornflyglar.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Claësons Minne, Domaren 6

Byggherre: Hjalmar Claëson

Entreprenör: Hallmans Per Karlsson

Arkitekt: Arkitekt Ernst Stenhammar (1859-1927)

Byggår: 1902-1903

Placering och översiktlig beskrivning

Storskalig villa i två våningar plus vindsvåning och källare. I söder finns en terrasserad trädgårdsanläggning i sluttningen mot Österdalälven. I norr Norsgatan, i väster kvarteret Domaren och i öster Åijs Ollas gård.

Claësons Minne uppfördes 1902–1903 och är en mäktig rektangulär herrgårdslik byggnad med säteritak och två kupolkrönta tornflyglar. Takfallen är täckta av tvåkupigt taktegel utom kupolerna ovan tornflyglarna som är i svart plåt. Byggnaden vilar på en kraftig sockel av huggna liggande granitblock som är murade. I söder mellan tornflyglarna övergår sockeln i en monumental veranda med dubbeltrappa. Verandan har räcken i smidesjärn som är infästa mot granitstolpar. Byggnadens fasad är slätputsad och gul. På bottenvåningen är byggnadens fönster i huvudsak flaggpostfönster där det övre bågparet är småspröjsade och det undre bågparet är ospröjsade. På ovanvåningen är fönstren istället treluftsfönster där den övre liggande bågen är spröjsad och de undre ospröjsade. Taket pryds av smala och breda lunettfönster med stående rutor. Mitt fram på byggnadens norra fasad finns ett monumentalt entréparti i grå–röd sandsten eller kalksten med rusticerade sidor och en markerad tempelgavel med Claësons monogram och byggnadens årtal inristat. En dubbelport i ek leder in i byggnaden. I söder finns ett rundat burspråk med balkong med smidesräcke ovan. Det finns också en flaggstång med smidesfundament ovan ett lunettfönster på taket mitt ovanför burspråket.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen på toppen av en sydsluttning mot Österdalälven. I sluttningen finns en terrasserad trädgård med stora bruksmurar och rik växtlighet bland annat i form av buskar, och nedanför flera träd.

Arkitekturstil

Jugend. Karaktärsdrag som tydligt återknyter till stilen är byggnadens form och volym, takform, fönster, tornflyglarnas kupoler, burspråket i söder och entrépartiet i norr.

Utmärkande detaljer

Byggnaden är i sin helhet utmärkande. Särskilt nämnvärt är de karaktäristiska tornflyglarna med kupoltak och den terrasserade monumentala trädgården i söder. Byggnadens fönster, burspråk och entréparti är också utmärkande.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens exteriör är trots förändrade användningsområden och renoveringar i sin helhet välbehållen sedan dess att den uppfördes.

Historik

På storskifteskartan 1826 finns två gårdar på platsen. Båda tillhörde komminister Georg Arlberg (1760–1840). Arlberg var skolmästare från 1796 och komminister från 1811. »Städad och ordentlig präst, alltid verksam och sysselsatt in på sena ålderdomen, då han blind och tärd av lidande ej hade någon önskan mer av livet«, (Muncktell).

Arlbergs dotterson, Anders Berglind (1823–99), utbildade sig till läkare i Uppsala, studerade sjukgymnastik och inledde 1848 sin yrkesbana i S:t Petersburg i Ryssland. År 1858 övertog han i staden ett gymnastiskt institut, som förestods av en svensk. Berglind blev därefter anställd som professor i gymnastik och fick patienter i den kejserliga ryska familjekretsen. År 1872 blev han utnämnd till rysk hovgymnast. Småningom återvände Berglind till Sverige och bosatte sig i Stockholm 1886. Under tiden hade han omkring år 1861 låtit uppföra en praktfull tvåvåningsvilla i schweizerstil på fastigheten i Noret. Infarten omgavs av två mindre flygelbyggnader. År 1876 arrenderade Berglind ut gården till den nye häradshövdingen Hjalmar Claëson. I arrendet ingick inte de två flyglarna, som hyrdes av kronofogde Sandeborg samt ett litet hus väster om villan. Claëson köpte hela fastigheten år 1899 för 19 800 kronor.

Hjalmar Claëson, 1836–1915, född i Kristianstad, häradshövding i Nedansiljans domsaga 1875–1913 och ledamot i riksdagens första kammare 1885–1893 kom till Leksand 1876. Claëson var politiskt konservativ men i flera frågor frisinnad. Bland annat var han för ekonomisk liberalism och blev politisk motståndare till bygdens egen storhet och riksdagsman, den tullvänlige Liss Olof Larsson. Claëson var ledamot i Norrlandskommittén 1901–04 och ordförande i Egnahemskommittén 1899–1901. Då Leksands-Noret brann 1902 förstördes bostadshuset och den ena av de två mindre flygelbyggnaderna. Den kvarvarande flygelbyggnaden flyttades ned till älven invid det nyuppförda Andersson & Normans möbelsnickeri och blev bostad åt snickarmästaren Jönses Olof Andersson med familj.

Claësons nya hus ritades av arkitekt Ernst Stenhammar, som var bror till den kände kompositören Wilhelm Stenhammar. Arkitekt Stenhammar var skapare av bland annat Centralpalatset i Stockholm och hade också medverkat i återuppbyggnaden efter stadsbränderna i Sundsvall och Umeå. Det nya huset i Noret byggdes i sten och tegel som var brandsäkrare och uppfördes i två våningar med 24 rum. En del av rummen kom att användas för domsagans räkning. Trädgården ned mot älven arrangerades om med nya terrassmurar. Väster om huset uppfördes en bostadslänga med uthus i rödfärgad spontpanel. I bostaden bodde vid sekelskiftet Niss Anders som var rättare på gården, det vill säga ett slags förman.

Hjalmar Claësons änka Clara, född Rothlieb (1847–1933), donerade 1928 gården till diakonissanstalten i Uppsala som nyttjade gården som vilohem till 1969. Från 1970 till 1981 drevs hälsohemmet Leksandia i byggnaden. Därefter köpte Leksandsbostäder egendomen och hyrde ut huset till enmans- och småföretagare. Rättarens bostad och uthusen revs för att bereda plats för den nya bebyggelsen i kvarteret Domaren. Omkring 2010 såldes gården för att bli privatbostad. Den gulputsade muren mot Norsgatan uppfördes samtidigt.

Värdebeskrivning

Med högt läge på älvbrinken och nedströms flottbron är Hjalmar Claësons gård ett av de främsta exemplen på den inbrytning i Norets by, som under andra hälften av 1800-talet gjordes av den välbärgade och självmedvetna medelklassen vare sig den var baserad på affärsverksamhet eller på tjänstemannauppdrag.

Till skillnad från andra brandoffer i Leksand 1902 hade häradshövding Claëson ekonomiska möjligheter att både välja ett brandsäkrare material än trä och en särskild arkitekt. Med valet av Stenhammar som arkitekt blev det naturligt fråga om ett hus av sten. Claësons nya hus blev därmed en av de första privatbostäderna av sten i Leksand. Ernst Stenhammar var framför allt de svenska bankpalatsens och sjukhusens arkitekt.

Claësons minne har drag både av nationalromantik och jugend och påminner med sin storlek och med tornen om ett mindre slott eller herrgårdsbyggnad. Samtidigt pekar annat mot en större villa. Med läget i sluttningen mot älven har byggnaden sedan de första åren av 1900-talet varit en framträdande del av landskapsbilden av Noret.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel och falsad plåt.
• Befintlig utformning beträffande takkupolerna på tornflyglarna.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadmaterial och färgsättning (gul slätputs), befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintliga fönster och dörrar. Befintligt entréparti i norr och befintligt burspråk samt balkong med smidesräcken i söder.
  
• Befintlig sockel i huggen granit samt veranda och dubbeltrappa i samma utformning mot söder.
• Befintliga smidesräcken tillhörande verandan/trappen.
  
• Befintlig terrassering angående trädgårdsanläggningen i söder.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.