Bykrogen, Noret 58:3

Bykrogen är en ovanligt stor, långsmal rödfärgad timmerbyggnad med sadeltak täckt av enkupigt taktegel. Byggnaden är sannolikt hämtad från en by.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bykrogen, Noret 58:3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Bykrogen är en ovanligt stor, långsmal rödfärgad timmerbyggnad med sadeltak täckt av enkupigt taktegel. Byggnaden moderniserades sannolikt under 1900–talets senare hälft med bland annat nya tvåluftsfönster utan spröjs på bottenvåningen och nya vindsfönster utan spröjs på ovanvåningen. Byggnadens profilsågade vindskivor tillkom sannolikt i samma veva. Byggnaden är placerad på en ljus sockel i betong. Byggnaden var ursprungligen placerad söder om Rättviksvägen men står nu norr om Rättviksvägen i hörnet mot Klockaregatan.

Arkitekturstil

Byggnaden hör till timmerhuskulturen . Fönstren är tidstypiska för det sena 1900–talet.

Utmärkande detaljer

Byggnadens påtagliga storlek i förhållande till andra timmerhus. Skarvningar i timret förbyggda med knutlådor syns på flera fasader, på långsidorna är utförande symmetriskt och delar in fasaden i tre partier.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens stomme, det enkupiga takteglet.

Historik

Byggnaden låg tidigare bakom Gästis längs Rättviksvägen. Här inrymdes en gång i tiden krog, men den var också känd som ”Röda Stugan” och användes av Gästis som annex med 6 resanderum. På 1950–talet byggdes huset genomgripande om och vreds så att det låg vinkelrätt mot Rättviksvägen. I byggnaden hade dåvarande distriktsarkitekten Erik Wåhlin sitt kontor. Byggnadsingenjör Erik Liljas, som under en period arbetade åt Wåhlin, hade också plats i huset. Efter Wåhlin flyttade från Leksand 1956, bodde kyrkoadjunkten i huset. Bykrogen renoverades och flyttades till nuvarande plats i och med uppförandet av restaurangskolan vid Gästis omkring år 1990.

Värdebeskrivning

Bykrogen, eller Röda stugan, har ett kulturvärde. Byggnaden var tidigare en viktig beståndsdel i det sociala livet i Leksands socken och i turismens historia. Den har en betydelsefull plats i Kyrkuddens status som social och ekonomisk knutpunkt i Leksand. Byggnaden har emellertid förändrats under 1900–talet varför värdet inte är högre.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Byggnadens befintliga fasad/stomme.
  
• Byggnadens befintliga färgsättning, faluröd med vita fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial.
  
• Befintlig fönstersättning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.