Byggnadsföreningen Svea med Visir bio, Trädgården 5

Ett trevånings affärs– och bostadshus längs Sparbanksgatan mot Torget och i vinkel mot Faluvägen ansluter en tvåvåningsbyggnad med biograf i bottenvåningen.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Byggnadsföreningen Svea med Visir bio, Trädgården 5

Byggherre: Byggnadsföreningen Svea

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Åke Sjöman

Byggår: 1955–56

Placering och översiktlig beskrivning

Ett trevånings affärs– och bostadshus längs Sparbanksgatan mot Torget och i vinkel mot Faluvägen ansluter en tvåvåningsbyggnad med biograf i bottenvåningen. Den större byggnaden har i bottenvåningen fasader av marmor, dörrar av rostfritt stål och glas och fönsterkarmar av rostfritt stål. De övre våningarna har väggar av fasadtegel, symmetriskt placerade tvåluftsfönster alternerande med enluftsfönster med balkongdörr med fönsterglas. Balkongräckena består av järnstång i zickzackmönster med fronter av blåmålad plåt. I sydöstra hörnet finns ett ljusputsat burspråk i två våningar. En ingångsdörr mot Faluvägen är av ekträ. Biografentrén är vinklad och dekorerad med marmormosaik och en baldakin med namnet »Visir bio« i neon. Portarna till bion är av rostfritt stål och glas. Biografens foajé har mot Faluvägen smala fönster i band med omfattningar av marmor. Bredvid på fasaden sitter en anslagstavla med sarg av rostfritt stål. Byggnaden mot Torget har valmat tak täckt med tvåkupigt tegel medan den lägre byggnaden har sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. På gården är biografen utsträckt i en envånings byggnadskropp med fasader av brun träpanel.

Biografens inredning är ritad av AB Nordiska kompaniets inredningsarkitektkontor med inredningsarkitekt och möbelformgivare Hans Johansson (1921–2014) som ansvarig. Salongens väggar kläddes med vävburen galon i geometriska mönster i vinrött, barkbrunt och svart. Längst bak i salongen, under det utskjutande maskinrummet, fodrades taket med rödbok. De ursprungligen 409 fåtöljerna hade grågrönrandig klädsel. Ridån i satin var formgiven av konstnären och reklamtecknaren Anders Beckman (1907–1967) i mönstret »Smoke«. I foajén finns en rombisk, fristående och glasad biljettkur, fåtöljer och soffor ur gruppen Triva och en öppen spis. På väggarna finns tavlor av emalj med motiv från cinematografins historia av konstnären Dagmar Lodén (1904–1989) i Västanvik. Beskrivningen ovan är grundad på Kjell Furbergs beskrivning av biografen i bokverket Svenska biografer från år 2000.

Arkitekturstil

Byggnaden är utformad i en stram och lågmäld modernism med hög materialkvalité och detaljutformning i slutet byggnadssätt mot Torget och Faluvägen.

Historik

På platsen fanns vid storskiftet 1819–1826 Byåkern. Mot tomtens norra gräns stod en mindre stuga under första hälften av 1900–talet.

Byggnadsföreningen Svea grundades 1904 i syfte att uppföra Sveasalen för folkrörelserna. Sveasalen fungerade även som biograf. Byggnadsföreningen Svea lät 1955–56 uppföra föreliggande affärs– och bostadshus med biograf. Byggnaden ritades av arkitekt Åke Sjöman 1954–55 och uppfördes 1955-1956. Ytterväggar murades i halvstens rött fasadtegel i löpförband. Sockel och trappor gjordes i kolmårdsmarmor. Taktäckning utfördes med enkupigt holländskt taktegel, som senare bytts mot tvåkupigt taktegel. I affärslokalerna har olika rörelser huserat sedan byggnaden stod klar.

Biografens namn »Visir« kom till efter en namntävling som vanns av byggnadsingenjör Ivar Britz som för övrigt hade arbetat på Åke Sjömans arkitektkontor. »Visir« betyder »vi ser« på leksandsmål. På premiären den 26 januari 1956 spelade sockenspelmän och premiärfilm var Öster om Eden med James Dean.

På 1990–talet började Visirbiografens kulturhistoriska värde att uppmärksammas. Staffan Bengtsson och Göran Willis skrev i boken Med K–märkt genom Sverige 1994 att »ingenstans i Sverige är femtiotalet mer närvarande än på bio Visir i Leksand«. Inslaget om Visir hörde också till de av bokens innehåll som omarbetades för tv–program. Biografkännaren Kjell Furberg har skrivit att »Visir i Leksand är en nästan osannolikt välbevarad 50–talspärla«.

Värdebeskrivning

Byggnadsföreningen Sveas affärs– och bostadshus med biografen Visir har särskilt kulturvärde och berättar om 1950–talets tätortsutveckling kring det då nya Torget som skedde med byggnader i modernistisk arkitektur. Huset har mycket höga utformningsmässiga, arkitektoniska och materialmässiga kvaliteter och är välbevarat. Byggnaden är ritad av arkitekt Åke Sjöman, en av den modernistiska arkitekturens förgrundsfigurer i Leksand och Dalarna. Visirbiografen har både exteriöra och interiöra synnerligen höga kulturhistoriska och konstnärliga värden och har utformats av några av dåtidens främsta aktörer på inredning och utsmyckning. Visir bio berättar om biofilmens betydelse som fritidsnöje under 1900–talet och den stora omsorg som lades på utformningen av biografer under biografväsendets höjdpunkt i mitten av 1950–talet, innan televisionen fick sitt genombrott.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning av taktäckningsmaterial av lertegel.
  
• Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition med sockel, portar, dörrar, fönstersättning och balkonger.
  
• Befintligt fasadmaterial med tegel och puts, befintliga balkongfronter, befintlig marmor i sockel, befintliga dörrar i rostfritt stål och glas respektive ek.
  
• Befintliga fönster och fönsteromfattningar.
  
• Befintliga färgsättning på tegelfasad och ljus putsfasad på burspråk, befintlig vit färgsättning på fönster och balkongdörrar.
  
• Befintlig biografentré med baldakin, marmormosaik i väggfält och portar av rostfritt stål och glas. Befintlig biografinteriör med inredningsdetaljer och konstnärlig utsmyckning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.