Bryggaren 1

Bryggaren 1 utgörs av två och ½ vånings affärs- och bostadshus uppfört 1932 i lågmäld funktionalism och sammanbyggt med affärs och bostadshus i en och ½ våning uppfört 1902–1906 i panelarkitektur.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bryggaren 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Brita Dahl, den östra byggnaden, 1933

Entreprenör: Byggmästare Hallmans Per Karlsson, den östra byggnaden 1933

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson, den östra byggnaden 1933

Byggår: 1933, den östra byggnaden

Placering och översiktlig beskrivning

2 och ½ vånings affärs– och bostadshus uppfört 1933, sammanbyggt med affärs och bostadshus i 1 och ½ våning uppfört 1902–1906. Byggnaderna angränsar mot Norsgatan och på andra sidan gatan Gamla Handelsbolaget i norr, Mejeriet i öster, Grönlundska fastigheten i väster och Hedbys i söder.

2 och ½ våningshuset är en hög tegelbyggnad med slätputsad fasad och brant mansardtak som inrymmer en stor takvåning (här benämnd som halv våning, även om den nästan är fullstor). Taket är täckt med tvåkupigt taktegel och genombryts mot norr av fyra vitputsade fönsterkupor med kraftiga profilerade fönsteröverstycken samt hängrännor. I söder är en av takkuporna en balkong. Byggnadens fasad är avfärgad gul med detaljer så som fönsteromfattningar och dörrpartier vita. Den östra fasaden är en brandmur utan fönster med en stor fasadmålning med rosmotiv tillkommen 2015. Bottenvåningens fasad präglas norrut av två butikslokaler med ingångar i nischer som omgärdas av två stora symmetriskt placerade skyltfönster vardera. På övervåningen finns tvåluftsfönster utan spröjs, dock inte ursprungliga. Mot söder finns perspektivfönster. Även byggnadens ursprungliga portar är utbytta mot nya i bruneloxerad aluminiumplåt.

1 och ½ våningshuset har en vinkelställd byggnadskropp med brant sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning. På taket finns även en tegelskorsten med enkel utkragning. Byggnaden har ett ordentligt tilltaget takutsprång med vit brädklädnad och synliga enkla taksparrar. Nertill vilar byggnaden på en grund av huggen granit, som övergår i en bred profilerad sockellist mot fasaden ovan. I övrigt utgörs byggnadens fasad av ljusgul liggande och stående fasspontpanel där olika fasadfält avdelas med hjälp av ett vitmålat profilerat listverk och vita knutbrädor. Byggnadens bottenvåning innefattar butikslokaler med fyra stora skyltfönster mot Norsgatan och Hotellbacken. Ingången till butiken ligger i hörnet mellan dessa gator, som är avfasat på bottenvåningen. Till ingången som är en ytterdörr i ek leder en enkel granittrappa med två trappsteg. På övervåningen finns enkla liggande fönster och äldre ospröjsade två– och treluftsfönster med enkel brädfodring som är vitmålad. På byggnadens baksida finns en balkong med profilsågade hörnbrädor.

Till fastigheten hör även ett enkelt gårdshus i vinkel med brandmur åt öster. Gårdshuset är inklätt i liggande och stående ljusgul fasspontpanel. Den östra delen av byggnaden har brutet tak, och den södra sadeltak. Båda med två­kupig betongtaktegeltäckning. Några brunmålade garage– och förrådsdörrar leder in i den södra delen av byggnaden.

Arkitekturstil

Den östra byggnaden om två– och ½ våning – lågmäld funktionalism. Byggnadens slätputsade och enkla fasad med stora fönsterpartier i bottenvåningen är typisk för funktionalismen. Byggnaden är dock långt ifrån renodlat modernistisk i stil med Konsumhuset eller Z–huset. Istället minner den om en mer pragmatisk och platsberoende funktionalism med kvardröjande drag från 1920–talets nyklassicism. Den västra byggnaden om en– och ½ våning – panelarkitektur moderniserad med funktionalistiska inslag. Byggnadens form, tak med takutsprång som har synliga taktassar samt den fasspontade liggande och stående panel med profilerade listverk är drag som är typiska för sekelskiftets och det sena 1800–talets panelarkitektur. Skyltfönstren är snarare funktionalistiska.

Utmärkande detaljer

2 och ½ våningshuset branta mansardtak och takkupor samt fasadmålningen på byggnadens östra fasad, som också är brandmur. Den liggande och stående panelen på 1 och ½ våningshuset.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

2 och ½ våningshuset har en välbevarad fasad från när byggnaden uppfördes, dock har byggnaden genomgått fönster– och dörrbyten. 1 och ½ våningshusets panel är sannolikt ursprunglig, men även denna byggnad har genomgått byten beträffande vissa fasaddetaljer. Detta inträffade dock sannolikt kring 1900–talets mitt.

Historik

År 1826 låg på platsen Israels Anders Anderssons kringbyggda bondgård. Kring sekelskiftet omkring år 1900 ägdes gården av Israels Britta Andersdotter, änka efter Israels Daniel. Gården brann upp 1902 men återuppfördes delvis, bland annat det befintliga trähuset i hörnet Norsgatan och Hotellbacken.

År 1932 flyttade Bonds Ur och optik in sin affärsrörelse i byggnaden. Urmakare Johan Bond startade sin rörelse i Brömsgården 1925. En period höll han till i Bergska huset. Johan Bond hade lärt sig till urmakare av sin moster Bond Margareta Andersdotter, som i sin tur lärt sig yrket av fadern Bond Anders Nilsson. Bond Anders började i yrket 1830 och anses vara den förste urmakaren i Leksand. Bonds urmakeri fanns kvar till omkring 1980.

På 1920–talet fanns en taxirörelse på gården vilken drevs av Anders Winge och Kalle Kvist. De flyttade sedan rörelsen till taxistationen öster om Handelsbolaget tvärs över gatan.

Den högre byggnaden som ansluter österut till det äldre trähuset byggdes år 1933. Entreprenör var byggmästare Hallmans Per Karlsson och byggherre Brita Dahl. Huset uppfördes i tre våningar, vilket inte var tillåtet enligt stadsplanebestämmelserna, vilket ledde till en tvist och bygget stoppades en tid. Under tiden man avvaktade yttrande från Svenska Stadsförbundet fick byggherren tillåtelse att inreda vinden till maximalt en tredjedel av våningshöjden och göra ett brutet tak och låta taktäckningen gå närmast lodrätt ned på fasaden av den översta våningen.

I huset fanns från 1933 Leksands färghandel som drevs av bröderna Viktor och Nils Haglund från Djura. År 1937 började Viktors son Rune i affären och drev den till 1980–talet.

Värdebeskrivning

Bryggaren har kulturvärde. Den västligt belägna byggnadsdelen samt gårdshuset uppfördes lika Gamla Handelsbolagets byggnad efter branden 1902 och kan bland annat genom sin rika historia av verksamheter berätta om Norets förändring från bondby mot tätort med fokus på hantverk och handel. Byggnaden har emellertid mist många av sina ursprungliga äldre detaljer och kan inte berätta någon tydlig sekundär berättelse, varför den inte bedömts ha särskilt kulturvärde. Affärs- och bostadshuset i öster som uppfördes 1933 har en stram och återhållsam funktionalistisk prägel och kan berätta om de utformningsmässiga och funktionella ideal som påverkade utformningen av bebyggelsen i Noret från och med 1930. Att byggnaden fått en så pass särpräglad takform sammanhänger med de rådande reglerna för nybyggnad som inte tillät byggnader högre än två våningar i Noret, vilket kan berätta om municipalsamhällets mer ordnade byggnadsskick och hur det i realiteten påverkade hur bebyggelsen i Noret utformades och anpassades under 1900–talet. I samband med att Erik Wåhlin tillträdde som distriktsarkitekt i slutet av 1940–talet implementerades bestämmelsen med större målmedvetenhet och med hänsyn till det omgivande landskapet som främsta motiv. Byggnaden pryds på östra brandgaveln av en karaktäristisk fasadmålning från 2015 med höga konstnärliga värden.

Värden/var varsam med – Två– och ½ våningshus:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel. Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintlig fasadutformning beträffande fönstersättning, fasadkomposition och förhållandet mellan ljusgula slätputsade fasadfält och vita dörr– och fönsteromfattningar.
  
• Fasadmålningen på byggnadens östra gavel.

Värden/var varsam med – En– och ½ våningshus:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel. Befintliga tegelskorstenar. Befintlig utformning beträffande takutsprång med synliga taktassar.
  
• Befintlig fasspontad liggande och stående panel samt profilerade listverk. Befintlig utformning beträffande fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintlig sockel i huggen granit.
  
• Befintliga äldre fönster, fönsteromfattningar samt befintlig fönstersättning.
  
• Befintligt avfasat entréparti mot Norsgatan–Hotellbacken med granittrappa och trädörr.
  
• Befintlig balkong med profilerade hörnbrädor i söder.

Värden/var varsam med – Gårdshus:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takutsprång med synliga taktassar.
  
• Befintlig fasspontad liggande och stående panel samt profilerade listverk. Befintlig utformning
• beträffande fasadkomposition och färgsättning.
  
• Befintliga äldre fönster och dörrar.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.