Bönan - Samuelssons, Noret 62:56

Bönan är ett stort f.d. missionshus sammanbyggt med en magasinsbyggnad, uppfört i snickarglädjestil.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bönan – Samuelssons, Noret 62:65

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands Missionsförsamling

Placering och översiktlig beskrivning

Stort f.d. missionshus sammanbyggt med en magasinsbyggnad tidigare tillhörande numer riven handelsgård uppförd av F.A. Samuelsson, en av Norets första handelsmän. Byggnadsanläggningen är belägen sydöst om Rättviksvägen, norr om Sammilsdalskolan och väster om Flygars.

Det före detta Missionshuset, Bönan, är en stor rektangulär byggnad i 2 och ½ våning med sadeltak täckt av tegelröd falsad bandplåt. På taket finns även smala tegelskorstenar med enkel utkragning. Mot Parkgatan i söder finns två utanpåliggande trapphus som avslutas uppåt i takkupor med sadeltak. Mellan trapphusen finns balkonger på den övre våningen samt vindsvåningen. Balkongerna har detaljer så som fronter och pelare i snickarglädjestil.

Byggnaden vilar på en grund av huggna liggande granitblock. Fasaden domineras av fält med liggande och stående ljusgrå fasspontpanel avdelade med vita listverk. Midjebandet som avskiljer första och andra våningarna är profilerat. Byggnadens fönster är i huvudsak flaggfönster, dock nytillkomna med mycket breda karmar. Fönsteromfattningarna är enkla med brädor, på gavlarna med profilerade överstycken. Högst upp på gavlarna finns även triangelformade dekorativa fönster. Mot sydöst finns en stor glasveranda i två våningar med balkong ovan. Byggnadens huvudentré i form av ett par ljusgula trädörrar med spröjsade fönster med rombformade glas är belägen mot Parkgatan. Betongtrappor med smidesräcken leder upp från markplan till respektive ytterdörrar.

Magasinsbyggnaden tillhörande F.A. Samuelssons gård består av en enkel mindre timmerbyggnad i Rättviksvägens gatuliv. Byggnaden är rödfärgad med delvis vitmålade knutlådor och vitmålade vindskivor. Ett senare upptaget kvadratiskt spröjsat fönster mot sydväst är också vitmålat. Byggnaden har några äldre bevarade detaljer i form av äldre brädportar på samma fasad som fönstret, samt små luckor mot Rättviksvägen. Byggnaden vilar på en gjuten betonggrund.

Sammanlänkningen mellan ovanstående byggnader består av en stor oktogonalt formad byggnad med flackt mansardtak. Byggnadsdelen är inklädd med liggande– och stående faluröd spontpanel som avdelas av vita listverk. Byggnaden har stora vita spröjsade fönster. Spröjsarna, som inte är äkta, har dock på många fönster vid inventeringstillfället delvis släppt ifrån fönsterkarmen. Byggnadens tak är klätt med röd falsad bandplåt. Mellan byggnadsdelen och Bönan finns en sammanlänkning med en vit enkel ytterdörr utan fönster.

Miljö och omgivning

Tomten som byggnaderna står på omgärdas av ett brädstaket. Ingången till gården flankeras av två granitstolpar med obeliskform.

Arkitekturstil

Bönan är uppfört i snickarglädjestil. Karaktärsdrag som återspeglar stilen är den liggande och stående fasspontade panelen, förekomsten av flaggpostfönster (dock inte de ursprungliga), glasverandor samt balkong­pelare med rikt sågade snedslår. Byggnadens nuvarande balkongfronter som är profilsågade på ett sätt som är typiskt för snickarglädjen är dock tillkomna under en sentida renovering. Sammanbyggnaden mellan Bönan och magasins­byggnaden är typiskt postmodernistisk. Karaktärsdrag som tydligt återspeglar stilen är byggnadens ovanliga och lekfulla oktogonala form, stora spröjsade fönsterpartier och de karaktäristiska gavelfönstren mot Parkgatan.

Utmärkande detaljer

Bönans storlek och volym. Äldre snickarglädjedetaljer, dörrar och gavelfönster på samma byggnad. Portar på magasinsbyggnaden invid Rättviksvägen.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Bönan har genomgått en genomgripande och hård renovering omkring 1990. I samband med detta utbyttes de flesta äldre fönster, balkongfronter och sannolikt även delar av den liggande och stående panelen. Byggnaden var ursprungligen utan panel och faluröd. Därefter med oljefärgad panel i ljusgulgrön kulör. Idag är byggnaden ljust grå. Byggnadens ytterdörrar mot Parkgatan är från tiden kring 1900–talets mitt. Magasinsbyggnadens tak har genomgått förändringar bland annat i form av takbyte, insättning av fönster och ny betonggrund. Stommen är dock relativt välbehållen i äldre skick.

Historik

Leksands Missionsförsamling bildades 1865. På ett möte i Hagen 1870 fattades beslut om att ett bönhus skulle byggas i Noret. Det första bönhuset uppfördes 1873–74 men revs 1885 efter endast 12 år då det var för litet. På den utökade grunden byggdes ett nytt bönhus, efter förslag av skomakare Erik Bjurling, vilket är det hus som fortfarande står kvar. Det nya bönhuset kunde tas i bruk redan på hösten 1885 och blev känt som »Bönan«. År 1895 utförde Kers Lars Larsson fyra stora dekorationsmålningar i stora salen. I början av 1900–talet höll församlingen på att växa ur även detta andra bönhus samtidigt som lokalen var kall och hade renoveringsbehov. Lokalproblemen löstes genom att bygga den nya missionskyrkan som invigdes 1911. Det gamla bönhuset byggdes om till bostäder. År 1989 byggdes Bönan till med lokaler för den kommunala musikskolan: en oktagonalformad musikpaviljong, ritad av byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor. Tillbyggnaden länkade ihop Bönan med den gamla magasinsbyggnaden från Samuelssons handelsrörelse.
På fastigheten i hörnet mot Parkgatan–Rättviksvägen låg fram till 1972 en tvåvånings parstuga av timmer med rödfärgad träpanel och vita knutbrädor. Det var en av Norets äldsta handelsgårdar, Samuelsson. Av två mamseller Wilhelmsson inköpte köpman F.A. Samuelsson tvärs över Rättviksvägen en fastighet och öppnade handel 1862 med ingång från Rättviksvägen, F.A. Samuelssons Speceri & diversehandel. Samuelson hade kommit till Leksand på 1850–talet och fick anställning hos handlare Nyberg. Rörelsen utvidgades och butiken flyttade till ett hus på andra sidan vägen 1876, där handel drevs till 1916. Den första poststationen i Noret inrymdes i handelsboden. Samuelsson var även en av de första i Noret som skaffade sig telefon, trots att han var döv. Våren 1972 revs affärsbyggnaden medan magasinsbyggnaden blev kvar.

Den ursprungliga handelsboden på norra sidan Rättviksvägen blev bostad åt Samuelssons familj.

Värdebeskrivning

Bönan har ett kulturvärde. Byggnaden berättar om frikyrkornas och folkrörelsernas framväxt, storlek och samhälleliga betydelse under industrisamhällets framväxt. Den stora byggnaden kom att användas från 1885 till 1911, då den ännu större och nya missionskyrkan togs i bruk. Bönan uppfördes i trä, som under 1800–talet och till omkring år 1910 då missionskyrkan byggdes, var det självklara byggnadsmaterialet för detta slags samlingslokal.

Magasinsbyggnaden är en större bod med vädringsluckor och berättar om timmerhuskulturen i bondesamhället och en av Norets äldsta handelsrörelser under den tidiga övergången till industrisamhället i mitten av 1800–talet. Den har delvis förändrats genom att den dockats ihop med tillbyggnaden från 1980–talet. Magasinsbyggnaden har kulturvärde.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial – falsad plåt och taktegel. Befintliga skorstenar.
• Befintlig utformning beträffande takutsprång.
  
• Befintlig utformning beträffande fönstersättning och fasadmaterial – fasspontad stående och liggande panel, locklistpanel eller blottlagd timmerstomme.
  
• Befintlig faluröd färgsättning där den förekommer.
  
• Befintlig fönstersättning, befintlig utformning beträffande fönsteromfattningar samt befintliga äldre gavelfönster på Bönan. Befintlig utformning beträffande fönster på sammanlänkningen mellan Bönan och magasinsbyggnaden.
  
• Befintliga farstukvistar, trappgångar, balkonger och glasverandor på Bönan. Befintliga profilsågade snickerier och andra detaljer på dessa byggnadsdelar. Befintliga ytterdörrar på Bönan.
  
• Befintliga dörrar och luckor på magasinsbyggnaden.
  
• Befintliga staketstolpar i granit.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.