Bobergska fastigheten, Köpmannen 15

Bobergska fastigheten utgörs av affärs- och bostadshus i två och ½ våning norr om Norsgatan och väster om Z-torget. Huvudbyggnaden som ursprungligen uppfördes 1915 har omgestaltats kring 1900-talets mitt.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bobergska fastigheten, Köpmannen 15

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Erik Boberg och hans hustru Clara Sofia

Byggår: 1915

Placering och översiktlig beskrivning

Affärs– och bostadshus i 2 och ½ våning norr om Norsgatan och väster om Z–torget. Byggnadens norra del är en tillbyggnad i två våningar som utgör en enkel sammanlänkning med Z–huset i nordöst. I väster finns Systembolaget och i norr en sluten innergård tillhörande fastigheten.

Huvudbyggnadens sockel är i söder och öster förbyggd av en trappavsats i granit. Fasaden utgörs i huvudsak av ljusgul spritputs kontrasterad av enstaka detaljer i vit slätputs, exempelvis i form av fönsteromfattningar. Bottenvåningens fasad utgörs av stora skyltfönster. Övriga fönster utgörs av enkla perspektivfönster med sidoluft. I byggnadens sydöstra hörn finns ett kraftigt indrag till en numer gråmålad fanerdörr från tiden kring 1900–talets mitt. En friliggande slät pelare i det indragna hörnet uppvisar byggnadens bärande konstruktion, något som är typisk för funktionalismen. Även mot Norsgatan finns en ingång till byggnaden. Denna är belägen i en dörrnisch inklädd med mörkbrun träpanel. Ytterdörren med sidoluft i brunt faner är från tiden kring 1900–talets mitt. Byggnaden kröns av ett mycket brant valmat mansardtak som innesluter byggnadens översta halvvåning. Fönstren på denna översta våning inryms i rundbågiga plåtinklädda takkupor. Högst upp på taket finns två enkla lätt utkragade tegelskorstenar.

I norr finns en tillbyggnad från tiden kring 1900–talets mitt som utgör en sammanlänkning mellan Bobergska fastigheten och Z–huset. Sammanlänkningen är i två våningar med slätputsat ljusgul fasad och stora skyltfönster på bottenvåningen. Också på bottenvåningen finns en dörrnisch med en bevarad äldre, sannolikt ursprunglig fanerdörr. Övervåningens fasad pryds av ett perspektivfönster med sidoluft samt ett enkelt burspråk med ett likadant fönster. Byggnadens tak utgörs av falsad bandplåt och är ett flackt sadeltak med asymmetriskt belägen takås som övergår i ett pulpettak mot Z–huset.

Arkitekturstil

Funktionalism, modernism. Huvudbyggnaden som ursprungligen uppfördes 1915 har omgestaltats kring 1900–talets mitt, och det var sannolikt i samband med detta som tillbyggnaden norrut uppfördes. Karaktäristiska detaljer är den enkla fasadkompositionen, perspektivfönster, stora skyltfönster i bottenvåningen, blottlagd stomme i hörnet mot Z–torget samt burspråket på tillbyggnaden norrut. Byggnadens fasad har överlag fått en sammansättning som är typiskt funktionalistisk, med en glasdominerad bottenvåning och en mer sluten övervåning. Hus i klassicistisk stil har ofta en omvänd utformning med tung botten och nättare övervåningar.

Utmärkande detaljer

Huvudbyggnadens mycket branta takfall. Det indragna hörnet mot Z–torget med frilagd pelare. Kvarvarande äldre fanerdörrar. Burspråket på övervåningen i tillbyggnaden norrut.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är i sin helhet tillsynes välbevarad från tiden kring 1900–talets mitt.

Historik

År 1826 låg här två mindre gårdar. Närmast gatan en kringbyggd gård med tre byggnader tillhörande trumslagare A. Rus. Innanför denna gård låg fyra byggnader som tillhörde »Behändigs enka A. Persdotter«. År 1907 kom Viktor Tapper till Leksand och öppnade färg-, tapet- och kemikaliehandel tillsammans med målerirörelse i ett hus på gården. År 1910 flyttade Tappers snett över gatan in i den fastighet som bröderna Jacobsson sedan förvärvade. Nuvarande byggnad uppfördes 1915. Nils Gezelius och L.W. Sjöholm flyttade hit Bazaren från Bröms Nils Erssons gård under namnet Gezelius & Co Bosättningsaffär.

I andra lokaler i huset fanns A. Eliassons Nya Charkuteriaffären (Slakteriet låg på Åkerö vid Gamla Siljansnäsvägen). Senare blev här en mjölkaffär. I en tillbyggnad på västra gaveln fanns från 1920–talet Kindahls Bageri & Café till in på 1960–talet. Bageriet låg i en byggnad på gården. Bror Kindahl kom till Leksand 1908 och hade arbetat både hos Anders Gudmundsson och på Gästis innan han startade eget. Sommartid fanns en uteservering på gården kring ett stort vårdträd. År 1936 byggdes huset till med butik och bageri efter ritningsförslag både av arkitekt Per Olsson i Falun och av byggmästare Olof Bröms. År 1929 blev Gezelius delägare i Wikblads Tobaks & Pappershandel och bosättningsaffären övertogs av L W Sjöholm som drev den vidare, senare under namnet Presenta. Affärsrörelsen finns ännu kvar på Leksandsvägen. Idag inrymmer butikslokalen en klädaffär. Den lägre tillbyggnaden i nordlig riktning som binder ihop huset med Z–huset kan ha tillkommit 1962.

Värdebeskrivning

Bobergska huset och i synnerhet den funktionalistiska tillbyggnaden mot Z–huset i norr har särskilt kulturvärde. Bobergska huset som uppfördes 1915 berättar om tätortsutvecklingen i Noret under den nya »moderna« tiden 1930–1980, och de utformningsmässiga ideal och praktiska behov som styrde bebyggelsens utformning innan den expanderade norrut mot det nya torget. Särskilt kan byggnaden berätta om funktionalismen i Leksand som kring Z–torget är särskilt framträdande som stil och tidslager. Tillbyggnaden mellan Bobergska huset och Z–huset är tillkommen i skarp funktionalistisk stil och har mycket höga utformningsmässiga och arkitektoniska kvaliteter. Bobergska huset och tillbyggnaden är i helhet såväl som i detalj välbevarade vilket har stor betydelse för det höga värdet.

Värden/var varsam med:

• Huvudbyggnadens och tillbyggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial i form av tvåkupigt taktegel och falsad bandplåt.
  
• Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintlig utformning beträffande fasadkomposition, fönstersättning, förhållandet mellan spritputs och slätputs samt färgsättning (ljust gul med vita detaljer).
  
• Befintliga dörrar och fönster. Befintliga trycken på dörrar. Befintlig panel i dörrnischer.
  
• Fanerdörrar bör inte målas i en annan kulör än ursprunglig.
  
• Befintlig utformning beträffande hörnet mot Z–torget.
  
• Befintligt burspråk på tillbyggnaden norrut.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.