Bjurlings, Fyrkanten 3

Byggnaden är ett dubbelkorsplanshus förekommande från och med industrisamhällets framväxt. Typen knyter an till timmerhuskulturen.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bjurlings, Fyrkanten 3

Placering och översiktlig beskrivning

Ett före detta kombinerat bostadshus och affär bestående av en rödfärgad timmerbyggnad i två våningar med sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Mot Hantverkaregatan finns en takkupa. I taknock finns två skorstenar med dekorativa krön och huvformade skorstensbeslag. På norra gaveln är huset påbyggt med en före detta skoaffär med fasad av liggande rödfärgad spontpanel, butiksdörr med överljus, ett skyltfönster mot Hantverkaregatan och flackt tak täckt med rödfärgad plåt. Fönstren är tvåluftsfönster med tre spröjsade rutor i varje luft. På norra gavelns övervåning finns ett fönster med tre lufter och tre spröjsade rutor per luft. Stuprören har skarpa vinklar. På gården finns även en rödfärgad uthusbyggnad i timmer och träpanel.

Arkitekturstil

Byggnaden är ett dubbelkorsplanshus förekommande från och med industrisamhällets framväxt. Typen knyter an till timmerhuskulturen. Fönsteromfattningarna är speciella i så kallad nyrenässansstil, som var på modet under andra hälften av 1800–talet.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Mellanåkern. Gården uppfördes av skomakare E. Bjurling, som från 1907 även inrymde skoaffär i tillbyggnaden på norra gaveln. Innanför butiksdelen låg skomakeriverkstaden.

Värdebeskrivning

Bjurlings är en mycket välbevarad byggnad av ett slag som förekommer under industrisamhällets framväxt i Leksand under andra hälften av 1800–talet fram mot tiden kring sekelskiftet år 1900. Gården som har särskilt kulturvärde berättar om de nya yrkesgrupper som etablerades i Leksands–Noret i samband med tätortsbildningen kring år 1900 och hur de i många fall slog sig ned vid Hantverkaregatan. Bjurlings bidrar till att förstå Hantverkaregatans framväxt.

Värden/var varsam med:

• Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  
• Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt taktegel respektive av plåt.
  
• Befintliga skorstenar.
  
• Befintliga timmerfasader respektive spontpanelfasad samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  
• Befintlig utformning rörande fönster och fönsteromfattningar samt dörrar.
  
• Befintlig faluröd färgsättning samt vit färgsättning beträffande fönster, fönsteromfattningar, vindskivor, takfot och knutbrädor. Befintlig kromoxidgrön färgsättning på före detta butiksdörren.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.