Allévillan, Diakonen 2

Allévillan uppfördes delvis av ett äldre bostadshus och fick sin nuvarande jugendinspirerade utseende 1907.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Allévillan, Diakonen 2

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Allévillan är en nära rektangulär byggnad uppbruten i flera olika volymer och former med olika karaktär. Byggnaden är belägen norr om Norsgatan–Kyrkallén och kulturhuset. I öster finns Fiskgatan och i väster S:t Persgården.

Allévillan uppfördes delvis av ett äldre bostadshus och fick sin nuvarande jugendinspirerade utseende 1907. Byggnaden vilar på en grundmur av granitblock, som övergår i en ljust gul–vit fasad med liggande fasspontad panel i fält som avgränsas av grå–gröna knutbrädor och livband. Även detaljer så som balkongstolpar, vindskivor och de enkla fönsteromfattningarna är grågröna. Byggnaden har flera olika takfall av olika lutning och karaktär. Exempelvis finns branta och valmade mansardtak, och ovan en kvadratisk tornliknande byggnadsdel i hörnet som vetter mot Norsgatan–Fiskgatan är taket ett brutet tälttak med en vindflöjel i smidesjärn ovanpå. Den nuvarande taktäckningen utgörs av rödbruna betongtegelpannor. Byggnadens skorstenar utgörs av enkla raka tegelskorstenar. På vissa takfall finns takkupor. Byggnadens fönster är i huvudsak engelskt röda fyrluftsfönster där de övre bågarna är kvadratiska med fyra små rutor som avdelas av spröjs, och de nedre rutorna är stående och ospröjsade. I byggnadens sydvästra hörn samt på den norra sidan av byggnaden finns inbyggda balkonger i två våningar. I söder finns en entré som nås via en granittrappa. Ytterdörrarna är engelskt röda parspegeldörrar och ovanför finns ett litet plåtklätt skärmtak. Under balkongen i norr finns flera entréer till byggnaden, med engelskt röda parspegeldörrar med glasrutor längst upp. På den västra fasaden finns ett trapphus som ligger utanpå fasaden. Längst i mitten på fasaden finns en nedgång till byggnadens källare med röda parspegeldörrar.

Miljö och omgivning

Byggnaden är belägen i korsningen mellan Kyrkallén och Fiskgatan. Gården är stor och lummig med många buskar, och i norr finns en ålderdomlig faluröd lada i timmer med tegelklätt sadeltak samt ett rödfärgat garage i trä med tegelklätt sadeltak. En grusväg leder in från Fiskgatan till gården, och är där organiserad kring en gräsrundel med en stor thuja. Söder om gården finns Café Allé, en liten rosa kiosk i trä med flackt pappklätt tak.

Arkitekturstil

Jugend. Karaktäristiska stilelement är byggnadens fönster, form, taklandskap, inbyggda balkonger/verandor och färgsättning.

Utmärkande detaljer

Byggnadens fönster, särskilt mot söder där det finns en takkupa med lunettfönster och ovanföre de inbyggda balkongerna ett större fönster med lunettform. Byggnadens taklandskap med många olika vinklar och former. Källaringången i väster. De inbyggda balkongerna. På byggnadens södra sida finns en skylt med texten Allévillan.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är tillsynes välbevarad i sin helhet, vid sidan av taket som är utbytt.

Historik

Under 1800–talets första hälft fanns på platsen en stor gård som beboddes av kronobefallningsmannen Lars Fredrik Ros (1777–1848) med hustrun Lovisa Fredrika, född Wahrlund. Sonen Anders, född i Leksand 1806, gjorde efter hovrättsexamen statlig tjänstemannakarriär bland annat som landshövding i Norrbottens län och generaldirektör för Skogsstyrelsen. Längs den så kallade Västra vägen (senare benämnd Fiskgatan) fanns långa uthuslängor samt en smedja tillhörig Ros gård. De sista decennierna av 1800–talet ägdes gården av kronolänsman J. E. Berg och kallades därför Bergska gården. Gårdens huvudbyggnad, ett tvåvåningshus, var i början av 1900–talet densamma som vid storskiftet c:a 1820. Exteriören hade dock förändrats med rödfärgad panel, vita knutbrädor och andra fönster. Möjligen kallades huvudbyggnaden för »Röda stugan«. Gården ramades in av ett vackert staket med smala träspjälor som i toppen var profilsågade och bildade ett uppochnedvänt hjärta. Ägare vid den här tiden var doktor J. A. Ekelund. Byggnaderna användes också som annex till Gästis och här bodde under en period Gustaf Ankarcrona. Bland stadigvarande hyresgäster fanns Duf Anders Larsson med familj. Duf Anders, som kom från Norr Bergsäng, hade efter många år av arbete i Jämtland återvänt till Leksand med hustrun Karolina, född i Hackås, och nio barn. Karolina Larsson, »mor Lina«, som i övrigt var företagsam med matservering fick också tvätta textilfynd som Ankarcrona släpade hem från sina exkursioner i byarna. Av de nio barnen fortsatte fem inom matserverings–, konditori– och bageribranschen, bland annat med Trädgårdsvillan, Konditori Siljan, Barkdalsserveringen, Käringbergets servering, bageri i Chicago med mera. På Bergska gården startade också Viktor Jeppsson konditori, som han sedan flyttade över till Söderlundska gården. År 1906 sålde Ekelund gården till Anders Haglund, som samma år påbörjade den stora ombyggnationen. Haglund hade 1899–1903 varit disponent på Norsbro sågverk. Det gamla huset var utgångspunkt för arbetena och återanvändes i den nya byggnaden varför huset är placerat på samma sätt på tomten. År 1918 köptes gården av ägaren till Gästis, kronofogde August Nylén. Två år senare övertogs Gästis och Allévillan av August och Elin Carlsson, som efter Gästisepokens avslutning behöll villan som bostad. År 1953 revs den sydligaste av de uthusbyggnader som var belägna längs Fiskgatan.

Värdebeskrivning

Allévillan med tillhörande uthusbyggnader har särskilt kulturvärde. Byggnaden, med sin särpräglade och välbevarade jugendkaraktär har mycket höga utformningsmässiga och materialmässiga kvaliteter och kan berätta om hur den gamla bondbyn Noret från och med 1800–talets senare hälft förändrades mot en tätort med funktioner och karaktär frånskild byarna. Gården var den sist belägna bland gårdarna i Norets radby och huset som står på samma plats som den byggnad den efterträdde markerar således även den historiskt viktiga gräns som fanns mellan byns och kyrkans mark. Platsen har även historisk betydelse som nav i den betydande konditoriverksamhet som bedrevs i Noret under 1800–talets senare hälft och under tiden kring sekelskiftet år 1900 samt även för turismen i Leksand.

Värden/var varsam med:

• Byggnadens befintliga volymer, stomme, form, byggnadshöjd, takformer och takvinklar.
  
• Befintlig vindflöjel i smidesjärn. Befintliga takkupor samt fönster.
  
• Byggnadens befintliga fasadkomposition och färgsättning, ljusgul med grågröna och engelskt röda detaljer. Befintlig fasspontad liggande panel och andra befintliga trädetaljer så som fönsteromfattningar, knutbrädor och balkongstolpar samt balkongfronter.
  
• Befintlig utformning beträffande takutsprång.
  
• Befintliga fönster och fönstersättning.
  
• Befintliga dörrar, trappor i granit och skärmtak ovan entréer.
  
• Befintliga tegelskorstenar.
  
• Befintlig källaringång i väster.
  
• Befintlig utformning beträffande balkonger och verandor.
  
• Träbyggnaderna på norra sidan av tomten i sin helhet.
  
• Befintlig skylt med texten Allévillan.
  
• Tomtens befintliga grönskande och glest bebyggda karaktär, samt grusvägens befintliga utläggning över tomten i norr.
  
• Café Allés befintliga karaktär och utformning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

• Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
• Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
• Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.