Åijs Ollas, Domaren 4
Gården har sitt ursprung i bondesamhällets timmerhuskultur vilket till del är fortfarande är tydligt men även i det tidiga industrisamhällets mindre jordbruksbyggnader på landsbygden.
Åijs Ollas tröskloge belägen vid Norsgatan. Byggnaden är liksom längan med stall och stuga på föregående uppslag en av få kvarvarande byggnader som kan berätta om bondesamhällets timmerhuskultur på sydöstra Noret. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Åijs Ollas eller senare Israels, Domaren 4
Placering och översiktlig beskrivning
En tidigare bondgård bestående av ett äldre timmerhus som genomgripande renoverats på 1970–talet, ett vinkelställt bostadshus som antingen är en äldre byggnad som kraftigt byggts om omkring 1970–talet eller vid den tiden uppförts ny i samma läge som en äldre byggnad. I väster ligger en ekonomibyggnad med en ladugård från tiden omkring år 1900 och i norr en äldre trösklada. Bostadshusen har rödfärgad lockpanel. Ekonomilängan har rödfärgad stående panel med putsad ladugårdsdel medan den timrade tröskladan har träpanelad gavel i väster. Samtliga byggnader är rödfärgade. Gården har kringbyggd struktur med byggnader på alla fyra sidor vilket är nästintill unikt i Noret.
Arkitekturstil
Gården har sitt ursprung i bondesamhällets timmerhuskultur vilket till del är fortfarande är tydligt men även i det tidiga industrisamhällets mindre jordbruksbyggnader på landsbygden. Bostadshusen har sitt uttryck i lokalt vanligt förekommande moderniseringar av äldre timmerhuskultur omkring 1970–talet.
Historik
Vid storskiftet 1826 låg här en kringbyggd gård som ägdes av Oijs Per Nilsson. Vid sekelskiftet omkring år 1900 hette ägaren Åijs Olof Persson. Från gården fanns en gångstig ned till älven och en större tvättstuga som hörde till gården. Vid branden 1902 klarade sig gården precis från att bli lågornas rov. Granngården västerut eldhärjades.
Värdebeskrivning
Gården har genom den kringbyggda formen och de bevarade ekonomibyggnaderna kulturvärde. Ekonomibyggnaderna är från två olika perioder där tröskladan vittnar om det äldre bondesamhällets timmerhuskultur medan längan med ladugården berättar om de småjordbruk som fortfarande i det tidiga industrisamhället omkring år 1900 bedrevs i Noret.
Värden/var varsam med:
- Byggnadernas befintliga placering och gårdsform, stommar, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel.
- Befintliga timmerfasader. Befintlig utformning rörande locklistpaneler samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning rörande ekonomilängan med ladugården.
- Befintlig faluröd färgsättning samt vit färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder, vindskivor och förekommande knutbrädor.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: